Samtal om USA:s skuldtak: "Mycket står på spel"

Ett orosmoln svävar över finansmarknaderna när demokrater och republikaner försöker enas om USA:s skuldtak. Inför måndagens möte mellan president Joe Biden och republikanske talmannen Kevin McCarthy är förväntningar och farhågor höga. –Marknaden vill se positiva signaler, säger Torbjörn Isaksson, Nordeas chefsanalytiker.

President Joe Biden på G7-mötet i Japan i helgen. Nu ska han försöka nå en lösning på frågan om USA:s skuldtak med talmannen Kevin McCarthy.

President Joe Biden på G7-mötet i Japan i helgen. Nu ska han försöka nå en lösning på frågan om USA:s skuldtak med talmannen Kevin McCarthy.

Foto: Susan Walsh AP/TT

Ekonomi2023-05-22 15:11

Om ingen överenskommelse nås före den 1 juni riskerar den amerikanska staten att ställa in sina utbetalningar, vilket skulle kunna utlösa en finanskris med stora konsekvenser.

På måndagen träffas president Joe Biden talmannen i representanthuset, republikanen Kevin McCarthy, för att samtala om en lösning på skuldtaksfrågan.

– Det är mycket att hoppas att de ska nå en överenskommelse redan i dag. Att de träffas är viktigt, men marknaden vill se positiva signaler från mötet och att båda parter uttrycker att förhandlingarna går åt rätt håll, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

"Mellan hoppas och förtvivlan"

Marknaden är bekymrad över osäkerheten och följer utvecklingen noggrant, konstaterar han.

– Man har kastas mellan hopp och förtvivlan den senaste tiden.

– Det är stora politiska låsningar och mycket som står på spel. Som världens finansiella centrum påverkar utvecklingen i USA så klart resten av den globala finansmarknaden, däribland Sverige, säger Torbjörn Isaksson.

Elisabet Kopelman, SEB:s USA-ekonom, påpekar att USA har varit i liknande situation tidigare och lyckats lösa det, men att en alltmer polariserad kongress nu ökar oron.

Falangstrider inom båda partierna

– Ett skäl för att det här riskerar att pågå in i det sista är båda partierna har falanger som absolut inte vill se några eftergifter, säger hon.

– För att blidka de falangerna behöver man extern press på sig, och då är det svårt att göra upp innan det närmar sig fem i tolv. Det är en politisk logik.

Torbjörn Isaksson befarar också att förhandlingarna kan pågå in i slutskedet.

– Jag är ändå försiktigt positiv att de kommer lösa det här, även om det kan dröja till sista stund.

Feds verktygslåda

Elisabet Kopelman lyfter även fram att den amerikanska centralbanken Fed kan komma att spela en viktig roll framöver.

– Fed är väldigt försiktiga kring att uttala sig politiskt. Men skulle det bli en akut situation finns det verktyg de kan använda, vid sidan av penningpolitiska räntebeslut, däribland att köpa obligationer om det skulle skakigt på obligationsmarknaden, säger hon.

– Beroende på hur allt det här slutar kommer Fed reagera på effekterna. Skulle det bli riktigt illa och stor finansiell turbulens då ligger det i Feds ansvarsområde att hantera det, säger Elisabet Kopelman.

USA:s skuldtak och statsskuld i antal tusen miljarder (biljoner) dollar, 1980–2023.
USA:s skuldtak och statsskuld i antal tusen miljarder (biljoner) dollar, 1980–2023.
Fakta: USA:s skuldtak

Formellt slog USA i skuldtaket – på 31 400 miljarder dollar – redan i januari. Men finansdepartementet har sedan dess kunnat betala för sig genom att skyffla runt befintliga resurser. Finansminister Janet Yellen har dock varnat för att det i början av juni inte längre går att hantera betalningarna på detta sätt.

Om detta stämmer kan USA just nu befinna sig tre veckor från inställda betalningar – vilket skulle vara en historisk händelse.

Följdeffekterna skulle bli dramatiska och tvinga fram drastiska politiska åtgärder. De flesta räknar med att USA skulle anstränga sig det yttersta för att fortsätta sköta sina räntebetalningar och amorteringar – för att undvika en katastrof på den globala finansmarknaden.

Åtstramningen som måste till utan nya lån skulle därför slå stenhårt mot pensionärer och andra mottagare inom USA:s socialförsäkringssystem och även innebära inställda betalningar till leverantörer och löpande verksamhet – inklusive försvaret. Detta scenario skulle skapa en djup recession i världens största ekonomi, enligt SEB:s ekonomer.

Källor: Bloomberg, SEB, The Wall Street Journal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!