2017 sänktes momsen på reparationer av bland annat kläder, cyklar och skor från 25 procent till 12 procent. Det fick begränsad effekt, berättar Carl Dalhammar som är docent vid Internationella miljöinstitutet i Lund och forskar på styrmedel för en cirkulär ekonomi.

Han ser flera skäl till att sänkningen har fått så lite effekt.

– Ett är att priset på produkten är viktigare än priset på reparationen, vissa grejer är det inte värt att reparera.

– Ett annat skäl kan vara att konsumenterna knappt visste om det, eller märkte av det. Det i sin tur kan ju bero på att verksamheterna själva behövde ta en del av vinsten för att de kämpar ganska hårt som det är.

– Men det stora problemet är arbetsgivaravgifter och skatt som är den stora kostnaden.

Välkomnar sänkning

Johan Assmundsson är skomakare på Rålambshovs skomakeri i Stockholm. När momsen sänktes 2017 medförde det inte så stor skillnad för priset men gjorde att de inte behövde höja priserna.

Nu föreslår regeringen en ny sänkning av momsen på reparationer till 6 procent, något som Johan Assmundsson välkomnar. Han tycker att det är ett bra initiativ.

– Alla sänkningar som vi i reparationsbranschen kan få är välkommet, så att vi kan fortsätta hålla lägre priser. Det är en hjälp för oss men det viktiga är miljön. Tillverkning kostar för miljön så det är jättebra att momsen kan sänkas.

– Det är nog inte så många som kommer att sänka priserna nu med sex procent men prisökningarna kommer nog att utebli, när det blir dyrare med material och el.

Han får medhåll av Carina Eneroth, beställningsskomakarmäster på Skomakeri Framåt i Stockholm. Hon tror inte att en momssänkning kommer att påverka priset drastiskt, men kan få priskänsliga kunder att välja reparation i stället för att köpa nytt.

Tydlig markering

Eneroth tycker att momssänkningen är en tydlig markering från regeringens sida till konsumenterna om att det är viktigt att underhålla sina saker.

– Sedan får vi hoppas på att det sprider sig till flera områden så att allt som går att laga ska man kunna laga så billigt det går. Det ska inte vara dyrt att fixa sina saker.

Johan Assmundsson konstaterar att konsumenter först och främst måste ändra sina köpbeteenden och börja köpa skor av bättre kvalitet.

– Det är något som många lär sig när de kommer in till skomakerierna och måste reparera de billiga lågkvalitetsskorna som går sönder snabbare.

Viss effekt

Carl Dalhammar tror att den nya sänkningen av momsen på reparationer till 6 procent kan ge viss effekt på sikt.

– Vi stödjer naturligtvis momssänkningen, det är ett steg i rätt riktning, säger han, men tillägger att det behövs ett större styrmedelspaket än så.

– Då innefattar det till exempel att vi behöver tvinga fram mer hållbara produkter – produkter som kostar mer och håller längre. Det finns ingen anledning att laga grejer av dålig kvalitet.

Det kan man göra på EU-nivå genom hårdare lagstiftning kring hållbarhetskrav för till exempel textilier och skor. I Sverige kan man arbeta mer med normer och beteenden.

– Om man ser på unga människor i dag finns det en viss norm kring att man inte ska köpa så mycket nya kläder. Men när det gäller elektronik ser vi ingen sån reparationsnorm utan det är helt okej att bara slänga och köpa nytt.

Förlänga livslängden

Om man tittar på vad som lönar sig att reparera ur ett miljöperspektiv hittar man just kläder och skor, men även möbler och småelektronik.

– Den största miljöpåverkan från en mobiltelefon ligger inte andvändningsfasen utan i produktionen, så där vill vi också förlänga livslängden.

Ur konsumentens synvinkel är det oftast inte miljöhänsyn som styr vad man tycker är värt att reparera.

– Folk tenderar att laga grejer de investerar i, som dyra skor, dyra produkter och sådant som har affektionsvärde.

– Det går i hand med slit och släng, köper vi billigt skräp så vill vi inte laga det.