Staten kommer alltså inte att skjuta till mer pengar till SAS men kommer däremot att medverka till att konvertera bolagets skulder till ägarkapital, gick näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) ut med på tisdagen.
– Man måste ändå någonstans säga var gränsen går och vi tycker att det finns andra statliga utgifter som är mer angelägna än att fortsätta lägga in pengar i ett flygbolag, säger Thorwaldsson.
I februari lade SAS-ledningen fram en räddningsplan, SAS Forward, för det krisande flygbolaget. I korthet var planens innehåll att konvertera skulder till eget kapital (aktier), skaffa nytt kapital, hitta nya investerare samt reducera kostnader.
SAS har beskrivit att bolaget måste minska sina skulder på motsvarande 20 miljarder kronor och här kommer regeringen att bidra till den minskningen med 4 miljarder, enligt Thorwaldsson. Han framhåller också att staten har stöttat SAS med över 8 miljarder kronor de senaste åren.
Danmarks finansminister Nicolai Wammen (S) har, enligt nyhetsbyrån Ritzau, meddelat att ett besked om hur den danska staten, ytterligare en storägare i SAS, gör kommer i mitten på juni.
"Måste dela på bördan"
Regeringens beslut sänder två tydliga signaler, enligt van der Werff.
– Dels att vi har ett gott stöd och att vi fått klarhet från en viktig andelsägare att de stödjer SAS Forward och kommer att konvertera skulderna till kapital, dels att vi noterar beslutet att inte fortsätta investera i SAS, säger van der Werff till TT.
Att svenska staten inte kommer att lägga in mer pengar i SAS har gjort det tydligare att bolaget måste öka sin konkurrenskraft, fortsätter van der Werff.
– Det är något som vi måste försäkra oss om med SAS Forward, som har ett mål att dra ned kostnaderna med 7,5 miljarder kronor per år, vilket innebär att vi måste dela på bördan, både externt och internt.
Med SAS Forward måste bolaget även dra in minst 9,5 miljarder kronor i nytt kapital. Enligt SAS-vd:n pågår samtal med potentiella intressenter men att en förutsättning för om de kommer att investera är att bolaget blir konkurrenskraftigt.
En utmaning
TT: Hur ser du på SAS chanser att locka till sig nya investerare med den nuvarande situationen och med krigets och pandemins effekter?
– Det är en utmaning, om jag ska vara ärlig. Med pandemin känns det som att det i stora drag är över men hur det kommer att se ut framåt vintern vet vi inte. Kriget har också inneburit dåliga nyheter på en humanitär och en affärsmässig front, med de höga bränslepriserna och att man inte kan flyga över ryskt luftrum. Utmaningarna kommer att fortsätta.
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson vill inte spekulera i hur mycket som statens ägande kommer att minska från det nuvarande 21,8 procent av aktierna i SAS, men säger att det är sannolikt att det kommer att bli "mycket mindre i framtiden".
Förutom den danska och svenska regeringen är även Wallenbergfamiljen storägare i SAS. I en kommentar till TT skriver Jacob Wallenberg att den svenska statens ställningstagande har noterats och att de som tidigare står bakom SAS arbete med Forward-planen.
"Wallenberg Investments kommer att ta ställning till huruvida vi deltar eller ej i en kommande kapitalresning när det finns ett prospekt framme och större klarhet i genomförandet av SAS Forward", skriver Wallenberg.
Hotas av strejk
Samtidigt som SAS försöker locka nya investerare hotas företaget även av strejk. Parterna, det vill säga piloterna och SAS, har inte lyckats komma överens sedan avtalet löpte ut i mars. Regeringens beslut kommer inte att ha någon påverkan på förhandlingarna, enligt Martin Lindgren som är ordförande i SAS-sektionen på Svensk pilotförening.
– Det enda jag kan säga är att staten visserligen ska delta med 4 miljarder till att konvertera skulder till aktier men jag tycker fortfarande att man som en ansvarsfull ägare från en socialdemokratisk regering också bör ställa krav på bolaget som man äger, att man ska uppföra sig på arbetsmarknaden, säger han.
SAS-aktien rasade på Stockholmsbörsen under tisdagen. Aktien föll nästan 14 procent.