SAS-strejken över – men pilotfacket är kritiskt

Efter veckor av mangling lyckades SAS och piloterna till slut komma överens om ett nytt kollektivavtal, vilket innebär att strejken är över. Trots det är pilotfacket inte helt nöjda.
–Priset som våra medlemmar har fått betala är för högt, säger Roger Klokset, ledare för det norska pilotfacket, till TT.

Roger Klokset, ordförande för norska SAS pilotförbund, när han mötte pressen utanför Näringslivets hus i Stockholm innan måndagens förhandling började.

Roger Klokset, ordförande för norska SAS pilotförbund, när han mötte pressen utanför Näringslivets hus i Stockholm innan måndagens förhandling började.

Foto: Fredrik Persson/TT

Ekonomi2022-07-18 14:10

Det blev återigen en sen kväll för både SAS och pilotfacken på måndagen.

Strax före klockan 03.30 i natt stod det klart att parterna var överens om ett nytt kollektivavtal som kommer att sträcka sig i 5,5 år.

Roger Klokset säger att han är lättad över att äntligen ha nått en överenskommelse med SAS och att konflikten är över, när han är på väg tillbaka till Norge från Stockholm där förhandlingarna har ägt rum.

– Jag är nöjd med att vi har stått upp för den skandinaviska modellen och att arbetsgivaren har respekterat tariffavtalen och garanterar återanställningsrätten för de piloter som har sagts upp, säger han till TT.

Men förutom det är det inte så mycket annat som han är nöjd över.

– Priset som våra medlemmar har fått betala är för högt. Det slutade med stora försämringar för våra arbetsvillkor, i arbetstid och bestämmelser för tjänstgöring, fortsätter Klokset.

Mer arbetstid och mindre i lön

Det nya kollektivavtalet innebär att piloterna kommer att få en övre arbetstid på 60 arbetstimmar i veckan jämfört mot tidigare 47 arbetstimmar. Piloterna har även gått med på att få en lönesänkning på 5 procent.

Piloternas arbetsdagar kommer dessutom att bli längre under vintersäsongen. Själva arbetstiden kommer att koncentreras på färre dagar men piloterna kommer ändå att jobba lika många timmar.

När SAS-piloternas löner räknas på produktionsdagar, alltså dagar som man jobbar, kommer detta att innebära ytterligare en lönesänkning på 8 procent om året, enligt Klokset.

TT: Gav ni upp för lätt?

– Nej, det skulle jag inte säga. Vi stod på oss så länge vi kunde och vi hade kunnat fortsätta längre om det inte fanns på bordet att bevara den skandinaviska modellen och få ordning på de uppsagda medlemmarna, säger Klokset.

Omröstning återstår

Pilotfacken hade även SAS ekonomiska läge i åtanke. Bolaget har förlorat 100 miljoner kronor dagligen av strejken, som pågick i över två veckor.

– För ett bolag som redan har ekonomiska problem så får konflikten stora konsekvenser. Det är en värdering som vi har fått göra.

Det som återstår nu är att medlemmarna i alla fyra skandinaviska pilotfack ska rösta om det nya kollektivavtalet. Om det röstas ned blåser konflikten upp igen och parterna måste återgå till förhandlingsbordet.

Enligt Klokset kommer omröstningen troligtvis att vara avklarad inom loppet av de närmsta veckorna.

TT: Tror du att medlemmarna kommer att ställa sig bakom det nya avtalet, när det innebär sådana försämringar som du säger?

– Det vet jag faktiskt inte. Det återstår att se men vårt jobb är att presentera en sådan fullständig och neutral bild av avtalets innebörd och så får de göra sitt val, säger Klokset.

"Varit tuffa tider"

På tisdagen har SAS verksamhet dragit i gång igen och enligt SAS vd Anko van der Werff är förhoppningen att flighterna ska kunna avgå som planerat.

– Det har varit tuffa tider, men de är över nu. Och nu är vi väldigt glada över överenskommelsen och att alla har skrivit under den, säger vd Anko van der Werff till TT på tisdagsmorgonen.

Enligt bolagets vd tjänar överenskommelsen båda parter väl. För SAS möjliggör de besparingar som ligger i linje med bolagets omvandlingsprocess.

– Det ger oss väldigt mycket säkerhet. Internt och extern tror vi att det kommer att hjälpa oss att hitta en investerare.

Ska återuppta samtal

SAS har ansökt om konkursskydd i USA, ett så kallat Chapter 11-förfarande. Förfarandet innebär att SAS under en begränsad tid behöver omstrukturera sin ekonomi för att kunna betala av sina skulder. SAS behöver även ta in 9,5 miljarder kronor från investerare.

TT: Hur ser ni på chanserna att hitta investerare nu?

– Det är ingen överraskning att investerarna inte var så sugna på att föra de samtalen under strejken, säger Anko van der Werff.

– Det som händer nu är att jag kommer att återuppta samtalen med de potentiella investerarna.

Fakta: Därför strejkade SAS-piloterna

Piloterna hos SAS hade sedan tidigare varslat om strejk från och med den 29 juni eftersom parterna inte har kunnat komma överens om ett nytt kollektivavtal.

Enligt Svensk pilotförening handlade strejken om att SAS inte har återanställt de 560 piloter som varslades under pandemin och att flygbolaget i stället använder sig av piloter från dotterbolagen SAS Link och SAS Connect, som fungerar som bemanningsbolag.

Pilotfacket anser att därmed SAS åsidosatt återanställningsrätten som finns i kollektivavtalet då flygbolaget har anställt ersättare i stället för tidigare medarbetare.

Förhandlingar mellan de svenska, norska och danska pilotföreningarna och SAS ledning inleddes i november förra året men parterna kunde inte nå en uppgörelse. Piloternas gamla kollektivavtal löpte ut i slutet på mars.

Den 9 juni lämnade pilotfacken in sitt strejkvarsel till Medlingsinstitutet. Medlingen påbörjades den 13 juni men avbröts den 4 juli när SAS-piloterna gav beskedet om att de skulle gå ut i strejk med omedelbar verkan.


Fakta: Det här är chapter 11

Chapter 11 kallas ofta för en "rekonstruktionskonkurs". Det lämpar sig för företag som vill kunna fortsätta verka men behöver tid att omstrukturera sin ekonomi för att kunna betala sina skulder.

Chapter 11 kan ansökas om frivilligt, eller så kan den påtvingas om tre eller fler borgenärer lämnar in en ansökan till den amerikanska konkursdomstolen.

När ansökan är inskickad är borgenärerna tillfälligt förbjudna att vidta några åtgärder, exempelvis skicka inkassokrav. Företaget eller individen har fyra månader på sig att komma med en omorganisationsplan, men den kan förlängas till 18 månader. Därefter kan borgenärerna föreslå rekonstruktionsplaner.

Planen är i grunden ett kontrakt mellan gäldenären och borgenären som definierar hur verksamheten ska fungera och uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. De flesta planer inkluderar vissa neddragningar för att minska kostnaderna och frigöra tillgångar.

När ett företag eller en individ lämnar in planen röstar borgenärerna i frågan om de ska acceptera den. De är vanligtvis samarbetsvilliga eftersom nästa steg är att ansöka om en så kallad kapitel 7-konkurs – där alla tillgångar likvideras och borgenärer i värsta fall kan bli helt utan ersättning.

Källa: Debt.org, amerikansk finanshjälpsorganisation

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!