Räntenettot – det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor – skjuter i höjde för SEB i inflations- och räntechocken.

Men lyftet kommer i första hand i den så kallade inlåningsaffären och när det gäller affärer med företag och institutioner. På bolånemarknaden blåser det motvind, enligt vd Johan Torgeby.

– Bolånemarknaden just nu är väldigt svag. Tillväxttakten faller. Till och med är det så att den kan vara negativ just nu, säger han till TT i samband med presentationen av bokslutet för 2022.

– Det är helt naturligt när huspriserna har gått ned någonstans mellan 15 och 17 procent, tillägger han.

Tvärnit för utlåningen

Efterfrågan på bolån hänger tätt ihop med bostadspriserna och frekvensen av bostadsköp, enligt Torgeby.

– Och båda två är ned kraftigt.

Samtidigt som utlåningen tvärnitat har ränteläget i ekonomin höjts, vilket pressar SEB:s marginaler på bolåneaffären. Den hårda konkurrensen gör nämligen att SEB inte kunnat höja räntan lika mycket som styrräntan har höjts.

Enligt Torgeby har SEB fått upp sina boräntor med strax under 2 procentenheter samtidigt som Riksbanken har höjt styrräntan med 2,50 procentenheter sedan våren 2022.

– Vi har inte alls lyckats hålla ränteökningstakten på bolån i närheten av Riksbankens höjningar, säger han.

Finanschefen Masih Yazdi fyller i:

– Vi är generellt sett starkare i storstäderna, där priserna har gått ner mer. Då tappar vi på grund av det, säger han.

– Och vi är bättre på transaktionsmarknaden, när folk köper hus och lägenheter. Då är vi ganska starka. Men när kunderna börjar flytta bolån från en aktör till en annan är vi relativt sett svagare, tillägger han.

"Vi var lite för dyra"

SEB har tappat marknadsandelar på bolånemarknaden i den stökiga ränte- och inflationsmiljön.

– Vi har fler bolånekunder som lämnar oss i dag än som kommer in i banken. Det är något vi måste adressera och vi försöker varje dag, säger Torgeby.

– Vi var lite för dyra i början av året (2022). Men nu ligger vi inte dyrt. Nu ligger vi bland de med lägsta räntor, tillägger han.

Mer konkurrenskraftiga erbjudanden till bolånemarknaden, med rätt pris och ökad tillgänglighet, är högt prioriterat av SEB-chefen.

– Vi får inte ett enda bolån om de tre sakerna inte fungerar. Då väljer våra kunder att gå någon annanstans, säger han.

Kreditförlusterna drar också i väg uppåt för SEB, även om det inte ser lika illa ut som befarat. Bland annat gör SEB en avsättning för att täcka befarade kreditförluster på kommersiella fastigheter på 300 miljoner kronor.

– De faktiska kreditförlusterna är nästan obefintliga. Där ser det väldigt bra ut i dag. Men tittar vi framåt ser vi att det finns en hög risk för recession och det är därför också risk för att det blir högre kreditförluster. Det är det vi har tagit höjd för, säger Torgeby.

Ryssland spökar

Kostnaderna för bankens uttåg från Ryssland spökar också – vilket ger en nedskrivning på 1,4 miljarder kronor. Därmed finns det nu bara 200 miljoner kronor kvar i balansräkningen att ta av i Ryssland.

Det finns även tecken på stora utflöden av kundtillgångar ur banken. Och så ökar de underliggande kostnaderna i banken lite snabbare än vad många räknat med, skriver storbanken Citis analytiker Maria Semikhatova i en kommentar.

SEB-ledningen försöker dock gjuta olja på vågorna:

– Vi går in i 2023 med det renaste och solidaste balansräkning vi någonsin haft. Det är en bra utgångspunkt när vi går in i en osäker miljö, säger Masih Yazdi.

SEB är först ut bland de svenska storbankerna att rapportera bokslut för 2022 och andra storbanker på Stockholmsbörsen hänger med SEB-aktien nedåt.

SEB-aktien gick i fjol i sidled, men hade inför bokslutet inlett året uppåt i linje med Stockholmsbörsen i övrigt. Med kursfallet efter bokslutet är uppgången hittills i år reducerad till omkring 1,5 procent.