Det tyska valet, det osäkra budgetläget i den svenska riksdagen, den afghanska krutdurken och det svenska valåret 2022. De politiska riskerna radar upp sig framöver, enligt Jens Magnusson, ny chefsekonom på storbanken SEB.
Samtidigt står centralbanker runt om i världen – inklusive Riksbanken – inför svåra beslut. Stimulansbehovet minskar i takt med att pandemin ebbar ut samtidigt som inflation, tillväxt, börser och bostadspriser ligger på höga nivåer. Det är tydliga tecken på brist på arbetskraft i vissa sektorer i bland annat USA, vilket på sikt kan skapa ett problem med hög inflation.
SEB:s ekonomer räknar med att USA:s centralbank tar täten och börjar dra ned på sina stödköp kring årsskiftet med sikte på att helt sluta med denna typ av stimulanser till hösten 2022.
Att sedan avveckla det enorma innehavet av obligationer kommer ta betydligt längre tid, om det ens låter sig göras, enligt Magnusson.
Brist på komponenter
Sammantaget ser SEB:s ekonomer ljust på det ekonomiska läget – trots att de noterar att deltavarianten av coronaviruset satt fart på smittspridningen i pandemin igen och trots att världshandeln präglas av höga fraktpriser, dyrare råvaror och brist på komponenter.
Tillväxtprognosen för Sverige i år höjs ett snäpp, från 4,5 till 4,6 procent. Och tillväxten väntas enligt SEB:s nya Nordic Outlook dessutom fortsätta över historiska trender även 2022 och 2023.
– Det här är en positiv rapport. Det är en ganska ljus bild, med höga tillväxttal, sjunkande arbetslöshet och bra grogrund för världsekonomin framåt, säger Magnusson.
På hemmaplan ser SEB-ekonomerna hur finanspolitiken nu måste styras om från krisstöd till återuppbyggnad samtidigt som regeringens kommande höstbudget lämnas över till riksdagen i ett unikt politiskt läge, efter sommarens regeringskris och statsminister Stefan Löfvens (S) avgångsbesked.
Måste dra åt någon gång
Han delar samtidigt finansminister Magdalena Anderssons (S) syn på risken med att dra tillbaka finanspolitiska stimulanser för tidigt.
– Men å andra sidan måste man någon gång dra åt. Man kan inte bara fylla på den är här sockerchocken i all evighet. Då hamnar statsskulden och offentliga finanser på fel nivå, säger Magnusson.
SEB:s ekonomer vill inte göra bokslut över pandemin ännu, då smittspridning och drastiska nedstängningar fortfarande gör stora ekonomiska avtryck – inte minst i delar av Asien, Nya Zeeland och Australien.
– Hittar de ett fall eller tio fall stänger de ned en hel hamn eller stad eller stadsdel – eller delstat, säger Magnusson.
SEB:s prognoschef Håkan Frisén tycker dock att man redan nu kan konstatera att pandemin har visat att det finns ett stort mått av flexibilitet runt om i världen.
– Man kan ställa om politik och beteendemönster på ett imponerande sätt, säger han.
Stora ekonomiska klyftor
Samtidigt ser han hur pandemin och krisåtgärderna har förvärrat problemen med höga statsskulder i många länder och fördjupat problemen med stora ekonomiska klyftor och samtidigt varit en blåslampa som hettat upp priserna på börser och bostadsmarknader till rekordhöga nivåer.
– Vad gör vi sedan med det här, när nästa kris kommer? Ska vi fortsätta åt samma håll och göra det ännu värre? Eller ska vi försöka göra det vi inte gjorde efter finanskrisen och moderera de här spänningarna som finns underliggande? frågar han sig.