SEB går på allt fler cylindrar i återhämtningen, visar rapporten för årets andra kvartal. Den så kallade rapportrökaren lyfter SEB-aktien med drygt 2 procent, vilket innebär att Wallenbergsfärens storbanks börsvärde har ökat med 37 procent till 250 miljarder sedan årsskiftet.
– Nu har vi faktiskt kommit över det värsta, om vi har tur. Det ser vi i vår kreditkorts- och betalkortsstatistik, säger vd Johan Torgeby om andra kvartalet.
Vill inte blåsa faran över
Men nya vågor av smittspridning och inflation som skenar iväg uppåt i stora ekonomier oroar SEB-chefen. Så trots att han inte längre ser någon våg av konkurser och kreditförluster framför sig vill han inte blåsa faran över.
TT: Vad oroar dig mest just nu, smittspridning eller inflation?
– Jag får nog säga smittspridning och hälsan. Det är den fundamentala pelaren för all verksamheten och länders välmående.
Men inflationsrisken i återhämtningen – skapad av historiskt omfattande finans- och penningpolitiska stimulanser – har trots att stimulanserna har behövts potential att skapa allvarliga negativa konsekvenser, enligt Torgeby.
Förutom inflationsproblem ser han också på flera håll statsfinansiella risker när de stora budgetunderskotten som uppstått i pandemin ska finansieras. Ökade klyftor är ett annat problem, både mellan länder och inom länder.
– Det är tyvärr så att skillnaden mellan de som har det bra och de som har det dåligt har ökat, säger Torgeby.
Kreditförlusterna för SEB störtdök till bara sju miljoner kronor i andra kvartalet – ned från nästan 2,7 miljarder under motsvarande period i fjol. Och Torgeby räknar med att den positiva trenden håller i sig ett tag.
Överfylld balansräkning
Den oväntat snabba återhämtningen har redan lett till att amorteringskravet på bolån återinförs i sommar och att det vankas en ny runda avsättningar till den så kallade kontracykliska bufferten – ett extra kapitalkrav som införs i goda tider.
Men även med detta inräknat är SEB:s balansräkning överfylld av kapital, ovanpå det som myndigheterna kräver. Det är inte minst ett resultat av att Finansinspektionen har stoppat utdelningar under 2020 och fram till åtminstone slutet av september i år.
Det har skapat ett överskott på tiotals miljarder i banken, enligt Torgeby.
– Det är legitimt att prata om hur det kapitalet ska fördelas. Det är kapital som vi inte behöver sätta undan. Vi har ju redan satt undan enorma belopp för att ta hand om de okända risker som banksystemet och SEB kan utsättas för, säger han.
Europeiska centralbanken (ECB) har redan signalerat att det är okej med utdelningar från bankerna senare i år. Johan Torgeby hoppas att Finansinspektionen (FI) väljer samma väg någon gång efter sommaren.
– Min gissning är att någon gång efter sommaren kommer vi att få reda på hur FI ser på eventuella ytterligare restriktioner efter den sista september. Därefter kommer vi med omedelbar verkan gå ut och kommunicera hur vi ser på den kapitalsituation vi har och hur den ska adresseras.
"Bankskatten snedvrider konkurrensen"
Efter sommarens regeringskris har det även lagt sig ett hölje av osäkerhet över förslaget till en ny bankskatt på 5-6 miljarder kronor per år, som den rödgröna regeringen har skickat ut på remiss.
– Bankskatten var en del av januariavtalet och det är för oss lite oklart var det programmet nu står i den nya regeringsbildningen, säger Torgeby.
Han är liksom andra storbanker och Bankföreningen mycket kritisk till upplägget.
– Bankskatten snedvrider konkurrensen. Det är bara de stora bankerna som ska betala och det skapar olika förutsättningar för att låna ut, säger han.
Han tillägger att SEB drabbas särskilt hårt då banken dels konkurrerar hårt med utländska banker – både på den svenska företagsmarknaden och utomlands.
– Vi vill att skatteuttaget ska vara lika för alla, både internationella och lokala spelare. Men vad utsikterna är för att stoppa det förslaget kan jag inte kommentera.