– Kan det bli prisnedgångar och till och med kraftiga sådana? Det är helt uppenbart att det kan bli det, säger Jens Magnusson till TT.
Han har just presenterat en rejält nedreviderad BNP-prognos, där svensk tillväxt bromsar in till 1,8 procent både i år och nästa år. I prognosen ligger även en inflation som tvingar fram en dubbelhöjning av styrräntan – upp med 0,50 procent vid ett tillfälle – från Riksbanken i september.
"Det kan givetvis gå ned mer"
När det gäller börsen ser han en skakig tid framför sig.
– Om vi pratar bubblor har väl en del av luften redan gått ur där, men det behöver absolut inte vara klart där. Det kan givetvis gå ned mer, som aktiemarknaden alltid kan göra, säger han.
Han räknar samtidigt – i sitt huvudscenario – med att bostadspriserna under återstoden av året viker ned sig och raderar ut prisuppgångarna på 2-4 procent hittills i år och fortsätter nedåt med 5 procent 2023.
– Vi tror att det vänder nedåt, men vi tror inte på någon krasch. Det handlar snarare om att det senaste årets uppgångar försvinner.
På arbetsmarknaden är huvudscenariot ingen dramatik. Den väntas plana ut runt 7,5 procent och ligga kvar runt den nivån även nästa år.
Fast den ekonomiska mjuklandning SEB-ekonomerna målar upp som huvudscenario kan mycket väl ersättas av ett betydligt värre scenario – om inflation och räntor biter sig fast på oväntat höga nivåer.
– Riskerna finns absolut på nedsidan, säger Magnusson, som ser en 30-procentig sannolikhet för detta betydligt värre scenario.
Stort finanspolitiskt utrymme
Men han ser en rad faktorer som han tror kan rädda de svenska hushållen och företagen undan en djupare recession.
Hushållen går in i krisen med starka balansräkningar och "rätt högt sparande", enligt Magnusson.
– Man kan dra ned ganska ordentligt på sin sparkvot, det finns ganska mycket sparade pengar från pandemin – både i USA, som kan stötta världsekonomin, men också i Sverige efter pandemin, säger han.
Till detta ska läggas vad Magnusson ser som ett ganska stort finanspolitiskt utrymme att stötta svagare hushåll och sektorer som behöver hjälp när högre energi- och råvarupriser skapar problem. Dessutom ser han ett stort underliggande behov av offentliga investeringar och offentlig konsumtion, för att hantera flyktingar, rusta upp försvaret och satsa på en grön omställning för att bidra till att frigör Europa från beroendet av rysk energi.
En annan faktor han pekar på är att företagen i Sverige trots allt har goda orderböcker.
– Det finns en ganska bra efterfrågan på deras produkter.
Kan bli nödlösning i avtalsrörelsen
Han beskriver den lönerörelse som står för dörren inför nya avtal 2023 som intressant och viktig, då den ska genomföras till ackompanjemang av ovanligt hög inflation och stigande räntor – vilket slår mot reallönerna och riskerar att skapa högljudda krav på kompensation.
Men om inflationen – just nu kring 6 procent – börjar sjunka tillbaka som väntat i höst och fortsätter ned mot inflationsmålet 2023 räknar han med att parterna på arbetsmarknaden ska kunna enas om treåriga löneavtal med löneökningar på omkring 3,5 procent per år.
Skulle inflationen inte falla tillbaka kan det bli snårigare.
– Då kan det bli väldigt svårt för facken att inte falla för trycket från medlemmar och kräva större kompensation, säger han.
– Men då tror jag att man gör någon sorts nödlösning, med engångskompensation, ett ettårigt avtal eller kanske ett väldigt framtungt avtal. Det finns olika varianter.