– Många av dem som kommit hit är kvinnor med barn som fram till nu inte haft ordnad barnomsorg. Det är en av flera troliga förklaringar till att inte fler skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen. En annan är givetvis att många hoppas kunna återvända till hemlandet så snart som möjligt, säger Sofie Carlsson som ingår i Arbetsförmedlingens ledningsstab.

Enligt preliminära siffror från myndigheten är det omkring 1 600 personer som har skrivit in sig på förmedlingarna sedan januari i år. Av dem är det drygt 60 procent som har en eftergymnasial utbildning på två år eller mer och drygt 70 personer har gått vidare till anställning eller studier.

Kommunplacering kan bidra

Men sedan den 1 juli kommunplaceras flyktingarna vilket kan bidra till att fler barn börjar skolan eller får barnomsorg.

– Det skulle kunna leda till att flera anmäler sig som arbetssökande, säger Sofie Carlsson.

Arbetsförmedlingen har haft en del riktade informationskampanjer mot ukrainska flyktingar men annars inte gjort några särskilda satsningar på att få ut ukrainska medborgare i arbetslivet.

Men andra aktörer har varit på tårna, många med positiva erfarenheter från flyktingströmmen 2015. Jobbsprånget är ett exempel. Finansierat av regeringen och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse förmedlas praktikprogram för nyanlända akademiker genom att matcha arbetssökande med arbetsgivarnas behov.

Jobbsprånget bildades i samband med förra flyktingvågen och omkring 1 500 personer har erbjudits arbete efter en praktik på fyra månader, betald genom Arbetsförmedlingen.

Ukrainasatsning

Ganska direkt efter det att flyktingar började komma från Ukraina var man snabb med att göra en riktad satsning.

– Arbetsgivarna visade ett stort intresse redan tidigt under våren och ville öppna sina arbetsplatser för personer från Ukraina. Men jämfört med flyktingkrisen 2015 har det inte blivit lika många matchningar, säger Alexandra Ridderstad, vd för Jobbsprånget.

Den främsta orsaken är enligt henne att de som nu kommit från Ukraina gör det under massflyktsdirektivet och inte är folkbokförda i Sverige. Det gör bland annat att de saknar en försäkring som skyddar för till exempel personskador som skulle inträffa under en praktik.

– Vår erfarenhet är att en praktikperiod är ett väldigt bra tillfälle för arbetsgivare och arbetssökande att lära känna varandra och validera kompetensen men steget till att anställa direkt är längre. Vi har många intresserade arbetsgivare som vill ta emot men de vill inte anställa direkt, säger hon.

Språkhinder

Enligt Sofie Carlsson jobbas det på att få till en lösning på försäkringsfrågan redan under hösten.

– Det är ju första gången som massflyktsdirektivet har aktiverats så det finns en hel del anpassningar i samhället som behöver göras, säger hon.

Men det finns en annan skillnad från 2015 – språket. Då var det många av de högutbildade som hade goda kunskaper i engelska. I gruppen som nu kommit är nivån lägre.

– Vår bild är att ukrainarna har en lägre nivå av engelska. Många av de arbetsgivare vi samarbetar med har tjänster där engelska fungerar men utan det kanske det blir svårt, säger hon.

Ukrainska flyktingar har inte rätt till Svenska för invandrare, SFI, något som ytterligare försvårar inträdet på arbetsmarknaden.

Lyckade matchmässor

Runt om i landet har det gjorts olika lokala satsningar för att matcha arbetssökande ukrainare med företag. Västra Götalandsregionen finansierar bland annat ett samverkansprojekt där behovet av vissa kompetenser hos arbetsgivare matchas mot de flyktingar som kommit från Ukraina. Det kan röra sig om arbeten där svenskkunskaper är mindre viktiga eller yrken där bristen på rätt kompetens är stor.

Under våren har de arrangerat tre mässor som fungerat som mötesplats mellan företag och ukrainska flyktingar.

– Inför mässorna frågade vi arbetsgivarna vilka kompetenser de behövde och kravet var att de skulle ha tjänster redo. Inför mässorna kartlades sådant som utbildningsnivå och yrkeserfarenheter hos de sökande, säger Susanne Hammarström, regionutvecklare vid Västra Götalandsregionen.

Fram till sista juni hade satsningen lett till 70 intervjuer och 40 anställningar. Även om det i många fall handlar om projektanställningar eller sommarvikariat tror Susanne Hammarström att det kan leda till vidare arbete. Bland arbetsgivare som rekryterat finns Volvo Cars, Västsvenska turistrådet och Casino Cosmopol. Även anställningar inom vård och omsorg har gjorts.

För Alexandra Ridderstad är möjligheten att låta arbetsgivare och arbetssökande flyktingar prova sig fram genom en praktik en del av lösningen

– Att komma ut i arbete och få kontakter och erfarenhet är viktigt för både integrationen och samhällsekonomin. Av de som fått jobb genom oss är 62 procent kvinnor, vilket är positivt. Jag hoppas verkligen att man sänker trösklarna för arbetsgivarna att kunna erbjuda praktik, säger hon.