– Det finns en stor sannolikhet att Riksbanken indikerar att de kommer att börja höja räntan mot slutet av 2024. Det blir en signal från Riksbanken att man har vänt blad, säger portföljförvaltaren Peder Beck-Friis.

Han jobbar för amerikanska Pimco, med ett förvaltat kapital på motsvarande cirka 20 000 miljarder kronor.

Kommer låta duvaktig

Men utöver räntesignalen räknar Beck-Friis med att Riksbanken, med Stefan Ingves som chef, i torsdagens räntebesked kommer fortsätta låta duvaktig tillsammans med kollegorna på Europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt.

– Vissa andra centralbanker har definitivt blivit mer hökaktiga, säger han.

Han pekar bland annat ut centralbankerna i Nya Zeeland, Island och Norge, men även tyngre aktörer.

– Bank of England väntas höja räntan i december eller februari. USA:s Federal Reserve ser också ut att svänga och vi väntar oss att de höjer räntan under andra halvåret 2022, säger Beck-Friis.

En förklaring till att Riksbanken kan vara mjukare och stimulera mer än många andra centralbanker är att den så kallade kärninflationen i Sverige – om man rensar bort energipriser – trots allt ligger under Riksbankens inflationsmål. Dessutom pekar inflationsförväntningarna fortfarande på målet.

Det kan även finnas en historisk förklaring, tror Beck-Friis. Det handlar då om att Riksbanken inte vill upprepa den omstridda åtstramning som gjordes 2010–2011 och att man efter många år under målet är beredd att tillfälligt ligga över målet.

Stimulanser och stödåtgärder

Finanspolitiska pandemistimulanser, särskilt i USA, är en viktig faktor bakom den globala inflationsvågen. Mycket handlar också om effekter från centralbankernas massiva stödåtgärder i pandemin.

Konkret har detta gett oväntat snabb återhämtning och flaskhalsar och varubrist, med högre världsmarknadspriser på allt från energi till transporter och råvaror. Detta syns redan i producentpriser i Sverige och kan börja vältras över på konsumentpriserna nästa år, enligt Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom.

– Det kommer att driva upp inflationen och hålla den uppe nästa år, säger han.

Men Persson väntar sig inte heller något radikalt från Riksbanken i torsdagens räntebesked, som av allt att döma blir årets sista.

– Jag tror de kommer att höja inflationsprognosen och så blir det kanske någon kommunikation om stödköp framöver, säger han.

– Men sedan tror vi ändå att Riksbanken kommer att höja reporäntan 2023. Det tycker jag fortfarande ligger i korten, säger Persson.

Den så kallade KPIF-inflationen i oktober steg till 3,1 procent, den högsta nivån sedan 2008. Energipriserna – en väldigt reell kostnad när bilen ska tankas eller laddas och när räkningarna för el och uppvärmning kommer – står dock för över en tredjedel av prisökningarna.

– Det är en väldigt konstig situation, svår att hantera för centralbankerna. Inflationstalen har statistiskt konstiga effekter, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

"Boräntorna har bottnat"

Hushållen pressas på flera sätt av inflationen. Den dränerar köpkraften och pressar därmed ned reallönerna. Löneökningarna – även om man räknar in så kallad löneglidning på den allt tajtare svenska arbetsmarknaden – verkar inte räcka för att kompensera och nästa avtalsrörelse ligger flera år framåt i tiden.

Samtidigt pressas räntorna i ekonomin uppåt av inflationen. Det slår särskilt hårt mot högt belånade ägare av bostadsrätter och villor och skapar ett tryck nedåt på priserna på den heta svenska bostadsmarknaden.

– Boräntorna har bottnat och kommer att röra sig uppåt. Det ska man vara beredd på, säger Isaksson.

Han påminner om att det samtidigt byggs mycket bostäder i förhållande till landets befolkningsutveckling, men han tonar ned riskerna för kraftiga priskorrigeringar.

– Så länge ränteuppgången inte är mer dramatisk än vad vi ser nu ska det inte bli någon större prisnedgång. Men det är klart, det kan bli små hack i kurvan, säger Isaksson.