Stora bostadsområden stod under vatten i Gävletrakten och i Dalarna, efter de kraftiga skyfallen i mitten av augusti.

– Vattnet hann inte filtreras eller rinna undan. Det tog vägen till lägsta punkt, många gånger källare i fastigheter, säger Staffan Moberg, jurist och klimatanpassningsexpert på branschorganisationen Svensk försäkring.

Bara i Gävleborg och Dalarnas län anmäldes 7 126 skador på grund av översvämningar i augusti, till en uppskattad kostnad på drygt 471 miljoner kronor, visar siffror som sammanställts av branschorganisationen.

– Det rör sig bara om försäkringskostnaden. Självrisken för översvämningsskador är i regel på 10 000 kronor.

Drabbade villaägare

83 procent av de anmälda skadorna gäller hem och villor. Vattnet låg så pass högt att det rann in över trösklar och ventiler och in i låga fönster. Översvämningarna fick VA-system att haverera, med avloppsvatten som trängde upp ur toaletter och golvbrunnar i källare.

– Det är möblemang och andra tillhörigheter som har skadats. Men också väggar och allt organiskt byggmaterial som utsätts för väta skadas.

Fläktarna går fortfarande varma för att torka ut drabbade källare. Hur mycket slutnotan landar på vet försäkringsbolagen först om ett år.

Dyrare premier

Premien på försäkringarna bestäms utifrån risken att de måste plockas ut – och med snabbare klimatförändringar riskerar det att ske allt oftare.

– En gång är ingen gång. Men blir det här vanligt så kommer premien att höjas väsentligt.

Vi är i regel dåligt förberedda och ligger efter i klimatanpassningen i Sverige, anser Staffan Moberg.

– Om vi ska förebygga och anpassa oss för ett förändrat klimat så måste det påbörjas nu.

Det handlar till exempel om system för att leda bort regnvatten från vägar och tak och infrastruktur för att separera dagvatten från VA-systemet. Men också om nybyggnation vid förtätning, att spara grönytor dit man kan leda vatten.

Mot bakgrund av sommarens översvämningar kräver försäkringsbranschen att regeringen tillsätter en översvämningsutredning. Mindre kommuner har ofta inte samma möjligheter att jobba med de förebyggande frågorna, enligt Staffan Moberg.

– Det behövs någon form av nationella riktlinjer för hur Sverige ska arbeta med klimatanpassning gentemot översvämningar.