Handeln med aktier och ryska obligationer i utländsk valuta – som dollar eller euro – är fortfarande stoppad på Moskvabörsen. Men handeln med ryska så kallade OFZ-obligationer i rubel har återöppnats efter drygt tre veckors handelsstopp.
Räntan på en tioårig OFZ-obligation lyfte inledningsvis till nästan 20 procent på måndagsförmiddagen, för att sedan pressas ned stötvis till drygt 13 procent.
– Det kommer vara väldigt volatilt de kommande dagarna, med väldigt låg likviditet. Det är få köpare vilket ger stora kursrörelser vid varje enskild transaktion, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB.
Troligen inne och stödköper
Enligt Hammarlund skapas trycket nedåt på räntan troligen av att Rysslands centralbank eller någon annan statlig rysk aktör är inne och stödköper.
De höga räntorna avspeglar att marknaden ser en stor risk för inställda ryska betalningar i närtid. Detta trots att den ryska staten förra veckan, i sista stund, betade av en första större omgång räntebetalningar efter det att ryska styrkor den 24 februari gick in i Ukraina.
Sanktioner, ryska kapitalkontroller och regleringar som har införts de gångna veckorna gör att det för svenska och andra icke-ryska investerare i princip är omöjligt att spekulera kortsiktigt i OFZ-obligationerna, enligt Hammarlund. Eventuella vinster går till exempel inte att växla in mot dollar eller euro och tas hem, utan skulle fastna på ryska rubelkonton.
Det finns dock specialiserade hedgefonder, som utvecklat juridiska och finansiella strategier för att spekulera i obligationer utgivna av länder som hamnar i akuta finansiella problem. Denna typ av hedgefonder agerar ofta bakom kulisserna. Deras positioner byggs i regel upp av att de får bra pris på stora portföljer av värdepapper som andra aktörer på finansmarknaden vill bli av med.
Underliggande betalningsförmåga
De har tidigare bland annat varit mycket aktiva när Argentina och Grekland ställt in betalningar och då varit med och gjort upp om skuldrekonstruktioner. Och de har nu börjat köpa upp ryska obligationer, enligt Hammarlund.
– Ryska obligationer denominerade i dollar eller euro kan bli värdelösa under 10-20 år framåt. Men inte för all framtid, säger Hammarlund.
De stora ryska naturtillgångarna gör att den underliggande betalningsförmågan finns. Men det osäkra läget när det gäller sanktioner mot landet gör det svårt att säga när man som investerare kan ta hem eventuella vinster.
Risken för spridningseffekter från den ryska finanskris som håller på att utvecklas ser Hammarlund främst i stora västerländska försäkringsbolag, som tyska Allianz eller amerikanska AIG. Men det finns även exponering hos olika kapitalförvaltare och vissa storbanker, som österrikiska Raiffeisen och italienska Unicredit.
– Men det är inte förrän marknaden har öppnat i Ryssland, för aktier också, som vi verkligen kan se var svagheterna finns, säger han.
Naturgas till EU
Marknadens flykt från ryska statspapper gör det svårt för ryska staten att ta nya obligationslån. Men det får på kort sikt inga dramatiska konsekvenser för Rysslands förmåga att betala för sig. Så länge det flödar in utländsk valuta från ryska råvaror på världsmarknaden – däribland omkring en miljard dollar om dagen för naturgas till EU – finns det en livlina som räcker ett tag.
Nästa år kan det dock bli kärvare, om EU-länderna fullföljer planen att minska sina inköp av rysk naturgas med 75 procent till årsskiftet.