Det är i dagsläget på många håll tillräckligt att uppge enstaka personuppgifter – som namn, postadress och personnummer – för att ingå avtal om fakturaköp ute i den svenska e-handeln.

Nu ska det bli stopp för detta kryphål, som enligt en artikelserie i Svenska Dagbladet använts av bedragare som beställt hem varor men registrerat fakturan på andra personer.

– Vi avser att ta krafttag mot denna möjlighet i det att vi inför tvåstegsautentisering också på fakturaköp, på samma sätt som gäller för vanliga betalningar, säger Max Elger.

Tror på märkbar effekt

Banker, kreditgivare och betaltjänster som Klarna, Qliro och Collector får därmed inte längre släppa igenom köp på nätet mot faktura utan att köparens identitet bekräftats med bank-id eller någon annan typ av tvåstegsautentisering.

Max Elger tror att effekten av de skärpta kraven blir märkbar och hänvisar till en stor minskning av antalet bedrägerier sedan det infördes krav på tvåstegsautentisering vid vanliga nätköp 2019.

– Vår förväntan är att antalet bedrägerier med fakturaköp kommer att sjunka i den stund vi inför högre identifikationskrav, säger han.

Lagförslaget som nu går ut på remiss är resultatet av två månaders utredning på finansdepartementet. Det har under arbetet bland annat förts samtal med branschföreträdare från betaltjänstsektorn, Svensk Handel och Bankföreningen.

Dröjer till efter valet

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) begås varje år upp till 15 000 nätbedrägerier, varav fakturaköpsbedrägerier utgör en del.

Remissinstanserna som nu får lagförslaget på sitt skrivbord har till början av maj på sig att ge sina synpunkter. Och även om det enligt Max Elger brådskar att få bukt med fakturabedrägerierna på nätet dröjer troligen en lagändring på området ett tag – bland annat då Lagrådet också ska säga sitt om förslaget efter det att remissinstanserna lämnat sina synpunkter.

En proposition väntas vara klar i höst och de nya reglerna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2023.