Skatten, som formellt kallas intäktstak på övervinster på elproduktion, ska införas den 1 mars och gälla fram till den 30 juni.

– Det är en form av skatt som ligger på 90 procent av elproducenternas intäkter över 2 kronor per kilowattimme, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Det är, även med de höjda energipriserna, ovanligt att priserna går över den gränsen.

Följd av EU-åtgärd

Skatten är en följd av ett beslut om en förordning som EU-länderna klubbade definitivt i början av oktober förra året. Det var en flera åtgärder för att tackla höga energipriser i Europa. Intäkterna är tänkta att gå till att lätta bördan för elkunder.

Överenskommelsen sade att intäktstaket skulle införas den 1 december 2022 och gälla som längst till den sista juni 2023.

Men den nya svenska regeringen meddelade efter tillträdet att intäktstaket inte kunde införas förrän den 1 mars. Delar av oppositionen och kritiker utanför riksdagen har luftat misstankar om att regeringen sköt på införandet för att inte slå mot elproducenternas stora intäktsmånader under vintern.

– Regeringen har missat vintern då intäktstaket hade haft effekt och kunnat ge pengar till hushåll och företag. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen inte tyckte att det var så viktigt, säger förre finansministern Mikael Damberg, nu ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.

Tydliga krav

Men Elisabeth Svantesson säger att det inte stämmer. Regeringen har inte dragit benen efter sig.

– Det är fel, den svenska grundlagen har tydliga krav på beredning, kontrar Svantesson och understryker att tiden inte räckte till för att få allt på plats redan den 1 december.

Och det är omöjligt att som någon föreslagit att ta ut skatt i efterhand, det vill säga retroaktiv beskattning, framhåller hon. Kritiker har lyft det som en möjlighet.

Enligt finansministern kan en del av de intäkter taket väntas ge användas till att finansiera det stöd som hushåll med gasvärme har lovats.