ISK är extremt skattegynnat i tider av rejält stigande aktiebörser. Åtta eller 60 kronor i skatt på en vinst på 200 kronor. Så stor kan skatteskillnaden vara, beroende på sparform, enligt Claes Hemberg, välkänd sparprofil, tidigare på nätbanken Avanza. Så här kan ett räkneexempel se ut:

Den som öppnade ett ISK-konto för tio år sedan och köpte aktier för 100 kronor har, om de aktuella aktierna följt Stockholmsbörsen, kunnat se sina sparpengar växa med cirka 200 procent eller till 300 kronor. Spararen vill nu skörda frukterna och säljer aktierna, till en samlad skattekostnad på åtta kronor över de tio åren, baserat på att värdetillväxten har varit jämn över åren.

Vuxit kraftigt

Den som köpte aktierna och förvarat dem på vanligt gammaldags vis får betala reavinstskatt på 30 procent, det vill säga omkring 60 kronor.

Bakgrunden till skillnaden är att normal skattesats på kapitalinkomster är 30 procent. På ett ISK-konto betalar man inte skatt på en kapitalvinst, exempelvis en aktieförsäljning eller utdelning, på samma vis, utan en årlig schablonskatt på värdet på kontot, som uppgår till 0,375 procent av värdet på tillgångarna.

Sparandet på ISK-konton har vuxit lavinartat under de senaste åren. Det finns över tre miljoner ISK-konton registrerade, enligt Skatteverkets statistik från inkomståret 2020. Det samlade värdet på dessa konton var då strax över 1 100 miljarder kronor.

Väckt skattefrågor

Många, över 200 000 svenskar, har en förmögenhet på minst en miljon kronor på sina ISK-konton. Av dessa har 9 400 personer tio miljoner kronor eller mer.

Det har i spåren av att så många rika personer har sina förmögenheter på det skattegynnade kontot väckts tankar från socialdemokratiskt håll på att höja ISK-skatten för dem med de största förmögenheterna.

Men ISK-kontot är bara förmånligt när värdet på tillgångarna stiger. Hade samma hundralapp i exemplet ovan hängt på en börsnedgång på säg 20 procent, hade ISK-kontoinnehavaren, trots förlusten, ändå tvingats betala en schablonskatt på det kvarvarande värdet.