Lagförslaget innebär att de företag som installerar i så kallad CCS-teknik och fångar in, transporterar och lagrar koldioxid ska omfattas av en betydligt lägre energiskatt för den el som förbrukas i anläggningen. Det handlar till exempel om kraftvärmeverk, stålverk, pappers- och massaindustri, cementfabriker och raffinaderier som står för en stor del av Sveriges utsläpp.

– En relevant jämförelse kan vara att man som anläggning fångar in 500 000 ton koldioxid per år. Då innebär det här förslaget minskade energiskattekostnader i storleksordningen 170 miljoner kronor per år, säger Romina Pourmokthari.

Avgörande för nollutsläpp

Enligt miljöministern ska lagändringen underlätta för industrier och andra anläggningar som vill investera i CCS-teknik.

– Det här är ett led i vår politik från den här regeringens sida för att bana väg för ny teknik som har avgörande betydelse för Sveriges väg till nettonollutsläpp, säger Pourmokthari.

CCS-tekniken för att fånga in koldioxid finns dock ännu inte i kommersiell skala i Sverige och är dyr att utveckla. Enligt Energimyndigheten ligger också möjligheten att lagra koldioxid på svenskt territorium långt in i framtiden. Men miljöministern säger att de första kommersiella CCS-anläggningarna beräknas tas i drift 2026 och att skattereduktionen, som är tänkt att träda i kraft 2024, förhoppningsvis ska fungera som drivkraft för att skynda på utvecklingen.

– Vi vill, genom att göra driften av de här anläggningarna billigare, stimulera att fler investerar i det här och att utvecklingen av sådana här anläggningar går snabbare.

Kommersiell potential

Hon anser också att det finns möjligheter att återanvända den infångade koldioxiden för kommersiellt bruk.

– Vi ser koldioxiden som något skadligt och ont, men hur kan man på olika sätt med exempelvis teknik bryta upp koldioxiden och dra nytta av beståndsdelarna? Det är en diskussion som är väldigt levande. Företagen vill ju dra nytta av koldioxiden, säger Pourmokthari.

Lagförslaget kommer nu att gå på remiss.