Skenande elpriser är pådrivande i utvecklingen. Bara elpriserna bidrog till att lyfta inflationen med 0,4 procentenheter från oktober till november.
– Det är en jättestor effekt. Och ser man vad som händer i december är det ännu större dramatik, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
– Nu är vi bara halvvägs igenom december, men det kan bli en dubbelt så stor effekt jämfört med november. Så vi kan ha en inflation som närmar sig 4 procent i december, tillägger han.
Men enligt Isaksson ser det fortfarande ut som att inflationstrycket i svensk ekonomi kommer att mattas av en bit in i 2022, bland annat med väsentligt lägre elpriser i handeln med terminskontrakt för leveranser om ett halvår.
Osäkerhet större än vanligt
Fast mycket tyder på att energipriserna blir fortsatt höga över vintern och därmed blir också inflationstalen höga – vilket äter upp hushållens köpkraft och trycker upp ränteläget i ekonomin.
– Men den bästa bedömningen är att det här är tillfälligt, säger Isaksson.
Han räknar även med att fraktpriserna går ned under 2022, vilket samtidigt minskar trycket på varusidan.
– På ett års sikt borde inflationen vara betydligt lägre än i dag, säger Isaksson.
Samtidigt varnar Isaksson för att osäkerheten vad gäller inflationen är större än vanligt, på grund av pandemin och den oväntat starka globala efterfrågan på varor, logistikproblem och höga transportkostnader.
Matpriserna väntas öka
Matpriserna sjönk i november och var oväntat låga i november. Men de väntas ta fart uppåt de närmaste månaderna.
– Det är ett klassiskt mönster. Vi har sett det förut, att energipriser stiger kraftigt och sedan slår det igenom med viss fördröjning på matpriserna, säger Isaksson.
Alexandra Stråberg, chefsekonom hos Länsförsäkringar, känner ingen större oro för den snabbt stigande inflationen. Hon gör en jämförelse med utvecklingen i USA:
– Inflationsuppgången i USA är bredare och har stärkts av sysselsättningen, det vill säga att det är ett hårt tryck på arbetsmarknaden och med löneökningar. Det ser vi inte i Sverige utan här är det samma skäl som ligger bakom som tidigare, med andra ord de volatila elpriserna.
Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i november 3,6 procent, jämfört med 3,1 procent i oktober. Ökningen var oväntat stor. Snittprognosen bland analytiker låg på 3,4 procent, enligt en sammanställning gjord av Refinitiv.
Men rensar man bort energipriserna låg KPIF-inflationen i november på 1,9 procent. Det kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Måttlig marknadsreaktion
Marknadsreaktionen var måttlig på inflationstalen. Räntorna på två- och tioåriga statsobligationer steg några punkter, medan kronan försvagades marginellt mot både dollarn och euron. Stockholmsbörsen vände från plus till minus, men det är oklart om det hängde samman med inflationstalen.
Torbjörn Isaksson räknar med att inflationen kommer att pressa riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion att besluta om minskade stödköp 2022 och kanske skruva på Riksbankens så kallade räntebana, det vill säga prognosen för framtida räntehöjningar.
Kan bli högre boräntor
Effekterna av denna typ av åtstramningar kan bli ett allmänt högre ränteläge på bolån och andra typer av krediter i Sverige.
Stråberg på Länsförsäkringar tror dock inte att Riksbanken kommer med några drastiska åtgärder på grund av den inflation som nu råder.
– Man kan inte bygga en ny penningpolitik kring energipriserna utan det behövs andra saker för att Riksbanken ska se över sin strategi. Det finns heller inte några höga förväntningar på löneökningar, så det styrker också att Riksbanken inte kommer att göra någonting.
Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig siffra i rubriken.