Skyhögt pris för klimatkrisen

Klimatkrisen kommer med ett högt pris. VÀldigt mycket högre Àn vad ekonomiska modeller tidigare har visat, anser Roger Josefsson, hÄllbarhetschef pÄ Danske bank.

KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka hela samhÀllet, och kostnaderna kommer dÀrför att bli mycket högre Àn vad man tidigare kalkylerat. Arkivbild.

KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka hela samhÀllet, och kostnaderna kommer dÀrför att bli mycket högre Àn vad man tidigare kalkylerat. Arkivbild.

Foto: Martin Meissner/AP/TT

Ekonomi2021-09-14 20:16

De nuvarande ekonomiska modellerna och berÀkningarna som anvÀnds för att förutse klimatförÀndringarnas kostnader har varit för enkla, enligt Roger Josefsson.

I de kalkyler som gjordes för 20–30 Ă„r sedan inkluderades den pĂ„verkan som klimatförĂ€ndringarna skulle ha pĂ„ de industrier som skulle fĂ„ en direkt fysisk inverkan – som skogsbruk, jordbruk, fiske och utvinning och basal förĂ€dling av rĂ„varor.

Men klimatförÀndringarna kommer att pÄverka samhÀllets alla delar och industrier, allt frÄn matproduktion till byggindustrin.

DÀrför kommer kostnaderna för klimatförÀndringarna att stiga drastiskt, sÀger Roger Josefsson.

– Om man utgĂ„r frĂ„n de tidigare modellerna kommer i princip alla ”inomhusaktiviteter”, som att handla och skruva ihop en bil, inte pĂ„verkas av klimatförĂ€ndringarna. Men all typ av transport och handel kommer att pĂ„verkas. Försörjningskedjor och internationell handel kommer kanske inte att fungera lĂ€ngre dĂ„ klimatet kan bidra till stora störningar sĂ„ att transportkedjorna blir lĂ€ngre. Förmodligen kommer det att bli svĂ„rare och dĂ€rmed dyrare att transportera varor lĂ„ngt.

Högre kostnad

Enligt nuvarande kalkyler kommer klimatförĂ€ndringarnas kostnader berĂ€knat fram till Ă„r 2100 att ligga pĂ„ mellan 0–10 procent av lĂ€nders BNP.

Vilket Àr oförstÄeligt lite, sÀger Roger Josefsson.

– I stĂ€llet för att bara nĂ„gra fĂ„ procent av ekonomin pĂ„verkas kan man nu sluta sig till att allt pĂ„verkas, och dĂ„ blir kostnaderna vĂ€ldigt mycket högre. Kanske inte 10 procent av BNP utan upp mot 50 procent av BNP.

IPCC: Fram till 2040 pÄ oss

Ytterligare en aspekt som ifrÄgasÀtts Àr tidshorisonten. Befintliga ekonomiska modeller utgÄr frÄn Är 2100 medan den nyligen slÀppta IPCC-rapporten belyste att vi har fram till Är 2040 pÄ oss för att klara 1,5-graders mÄlet.

För att klara detta mer nÀrliggande mÄl tidsmÀssigt mÄste kostnaderna för omstÀllning till fossilfria transporter och grön energi tas hand om nu, i stÀllet för om 70 till 100 Är.

BerÀkningar visar att omstÀllningen för att klara mÄlet kommer att kosta nÄgonstans upp mot 7 procent av BNP bara i investeringar, sÀger Roger Josefsson.

– Vi kan konstatera att fram till 2030 och 2040 mĂ„ste vi ha i princip ett fossilfritt energisystem och i dag Ă€r 85 procent av energin fossilbunden. Att gĂ„ över till ett nytt system kommer att innebĂ€ra enorma kostnader under de nĂ€rmaste 10–15 Ă„ren för att hela energisystemet ska hinna bli fossilfritt innan 2040.

Kan bli ett ovÀntat kostnadspÄslag i politiken

Roger Josefsson tror att de nuvarande kalkylerna för klimatförÀndringarnas kostnader kan komma att resultera i en ekonomisk smÀll pÄ ett politiskt plan.

– Politikerna har fattat sina beslut utefter att kostnaderna Ă€r relativt lĂ„ga och utspridda över mĂ„nga Ă„r. Det riskerar i stĂ€llet att bli en ketchupflaskeffekt nĂ€r kostnaderna kommer pĂ„ en gĂ„ng och kanske Ă€r 10 gĂ„nger högre Ă€n vad man planerade.

– Naturvetenskapen har haft rĂ€tt nĂ€r den har förutspĂ„tt temperaturökningar och skador pĂ„ klimatet. DĂ„ mĂ„ste man i den ekonomiska vetenskapen hĂ€nga med i den utvecklingen och se att effekterna av klimatförĂ€ndringarna kommer att bli mycket större, vĂ€rre och komma tidigare.

Fakta: IPCC:s rapport om klimatet och marken

Rapporten har utarbetats av över 100 experter frÄn 52 lÀnder frÄn hela vÀrlden.

Experterna har arbetat med rapporten i tvĂ„ Ă„r. De har tittat pĂ„ klimatförĂ€ndringarna i relation till ett antal globala frĂ„gor som har med markanvĂ€ndning och landomrĂ„den att göra, bland annat ökenspridning, markförstöring, hĂ„llbar markanvĂ€ndning och livsmedelssĂ€kerhet. De har gĂ„tt igenom fler Ă€n 7 000 vetenskapliga artiklar.

Klimatpanelens uppgift Àr att belysa kunskapslÀget för det aktuella omrÄdet och visa vilka möjligheter som finns för att berörda system ska anpassas till klimatförÀndringarna och möjligheter för att minska utslÀppen, bland annat.

Rapporten Àr en del i IPCC:s pÄgÄende arbete. I oktober förra Äret slÀpptes en rapport om 1,5-graders global uppvÀrmning och i september kommer ytterligare en rapport som fokuserar pÄ klimatet, haven och isarna.

KĂ€llor: IPCC och SMHI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om