Pensionsmyndigheten har undersökt hur det ligger till med våra pensionsuttag. 2020 började pensionsåldern att höjas i det första steget, det tidigaste pensionsuttaget ändrades från 61 till 62 år.

– Då hade vi en rejäl ökning av åldern för uttag, säger Robin Fondberg, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Går tidigare igen

Men sedan dess har svenskarnas pensionsuttag tidigarelagts igen. Då Pensionsmyndigheten ritar en graf över utvecklingen ser det ut som en puckel för 2020, vi har börjat pensionera oss tidigare igen efter det.

– Det är svårt att säga vad som hände.

Nu i januari höjdes pensionsåldern igen till 63 år för tidigaste uttag. Nu syns en ökning av snittåldern, men hur året slutar är för tidigt att säga. Genomsnittsåldern för pensionering var 64,8 år för 2022.

Robin Fondberg konstaterar att reglerna om höjningar av pensionsåldern inte haft så stor effekt hittills.

– Tanken var att då medellivslängden ökar så ska också pensionsåldern öka, men det har inte hänt så mycket med pensionsåldern ännu.

Åldern för att få garantipension höjs

Nästa år kan det dock bli andra bullar. Då ska åldern för att få garantipension höjas från 65 till 66 år, och Robin Fondberg tror att det kommer att synas i siffrorna.

– Då blir det ännu mer relevant att följa upp hur det gått, säger hon.

Men pensionsåldrarna varierar mycket mellan olika yrken. De i tunga och slitsamma jobb pensionerar sig tidigare än de i tjänstemannayrken.

Till exempel går kvinnliga maskinoperatörer i pension vid 63,7 år, medan manliga läkare hänger kvar på arbetsmarknaden tills de blir 66,3 år, i genomsnitt. Även manliga universitetslärare jobbar på, ända tills de blir 66,8 år.