Calill Odqvist är vd för Light my fire, ett skånskt företag som gör prylar för friluftsliv, som matlådor, skålar, tändstål och bestick och exporterar till en rad länder.

När pandemin kom försvann snabbt hela marknader.

– Vår återförsäljare i Kanada gick under och vår export dit upphörde helt. Då fick man ju lite panik.

Byggde sajt

Nu gällde det att göra allt för att klara företaget.

Alla anställda permitterades helt eller delvis. Investeringar var inte att tänka på. Företaget fick bygga nya sajter för att kunna sälja direkt till kunder, utan mellanhänder.

– - Vi jobbade nästan bara med butiker förut, men nu är vi på nätet.

Dessutom började bolaget hyra ut matlådor till lunchrestauranger och event, mestadels i Sverige.

– Och nu har vi så mycket att göra att vi knappt hinner med, säger Calill Odqvist, som tar ut lön igen.

Den här berättelsen är typisk, enligt myndigheten Exportkreditnämnden (EKN). Nämnden kallar pandemikrisen för ett hjärtstopp. Massor av småföretag hade plötsligt inga kunder längre, i flera månader. En dödsdom för många företag med massarbetslöshet som följd, trodde många.

Tänkte nytt

Så blev det inte. Det blev ett steg tillbaka – men inte mer. Siffror som EKN har tagit fram åt TT visar att små och medelstora företag, med uppåt 50 anställda, snabbt tog igen det de förlorat.

De skar ner, permitterade, tog inte ut lön, tänkte om, tänkte nytt och började om, precis som Light my fire.

– Jag är häpen över hur bra det ändå gick, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef och ansvarig för små och medelstora företag på Exportkreditnämnden.

Små- och medelstora företags export minskade med 4 procent. De klarade krisen bättre än storföretagen, som minskade sin export med 6,5 procent.

– Små företag är snabba och flexibla, just för att de är små, säger Carl-Johan Karlsson.