Smittspridningen av covid-19 har fått ny fart i Kina – ett gigantiskt land med förhållandevis få vårdplatser och en dålig vaccinationsgrad – särskilt bland äldre invånare. Samtidigt har gatuprotester mot landets hårda covid-regler, med nolltolerans och nedstängningar, börjat sprida sig i landet.
Kombinationen oroar investerare – både i Kina och omvärlden.
"Händelser i Kina sprider sig lätt till världsekonomin", skriver Juuso Kaaresvirta, senior ekonom på Bofit, den finländska centralbankens institut för tillväxtstudier, i ett mejl till TT.
Största exportören i världen
Han påminner om att Kina – världens mest folkrika land och den näst största ekonomin – utan jämförelse är den största exportören i världen med 15 procent av världsmarknaden.
"Kina är en betydande producent av elektronik, textil, men också av saker som elektriska bussar, solpaneler och kritiska insatsvaror – där vissa inte går att få från något annat håll än Kina. Det är svårt, kanske omöjligt, att göra sig oberoende av kinesisk produktion i dag", skriver han.
Protesterna som nu har börjat sprida sig i landet tog fart efter en våldsam brand bakom avspärrningar i staden Ürümqi i provinsen Xinjiang i torsdags. Branden krävde tio dödsoffer och pekas ut som startskottet för protestvågen mot nedstängningar.
Tidigare har protesterna mot nedstängningar främst skett online, där de bekämpats effektivt av den kinesiska censurapparaten, enligt Björn Cappelin, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
– Men att det nu blossar upp på det här sättet, med så stora demonstrationer offline – det vill säga live, i verkligheten – det hör inte till vanligheterna, säger han.
Hårda tag från myndigheterna
Symboliska lättnader av restriktioner för att lätta på trycket ligger i korten, tror han. Men han tror även att man ska räkna med att nya protester kommer att mötas med hårda tag från myndigheterna. Och han tror inte att situationen kommer att utvecklas till något systemhotande för Kinas ledning – eller något som liknar protesterna som slutade med massakern på Himmelska fridens torg 1989.
– Jag tror inte man ska underskatta styrkan och kraften i den kinesiska myndighetsapparaten och förmågan att trycka ned protester, säger han.
TT: Tar man en stor risk när man skriker “Xi Jinping avgå!” på en gata i Kina?
– Det krävs nog ganska mycket mod, eller desperation, för att göra det.
Kaaresvirta påminner om att det antal människor som nu trots riskerna väljer att protestera öppet än så länge är mycket litet i förhållande till befolkningen i de städer protesterna äger rum. Men om protestvågen skulle ta fart på allvar tror han också på hårda tag.
"Kommunistpartiet kommer försvara sig med alla medel som står till buds", skriver han.
Ökad risk för nedstängningar
Både Kaaresvirta och Cappelin tror att oron på marknaden beror lika mycket på själva smittspridningen som på protesterna. Ökad smitta ökar risken för nya stora nedstängningar, som kan ge allvarliga störningar i globala leveranskedjor.
Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB, är inne på samma spår. Det finns enligt honom en insikt i Kinas ledning om att covid-politiken egentligen är ohållbar. Men de håller ändå fast vid den och budskapet från den 20:e partikongressen i oktober var att strategin är bra och har förhindrat många dödsfall.
Trots det har man från centralt håll efter kongressen försiktigt börjat lätta på restriktionerna, bland annat vad gäller karantänsregler. Enligt Hammarlund skapar detta en pressad situation för lokala myndigheter, som ansvarar för det praktiska införandet och kontrollen av restriktioner.
Restriktionerna slår via minskad konsumtion hårt mot landets ekonomi. Industriproduktionen har inte drabbats lika hårt, även om det finns problem med transporter och leveranser – som i sin tur lyfter inflationen och slår mot tillväxten.
Och missnöjet med nedstängningar sprider sig i befolkningen, enligt Hammarlund. Samtidigt tror han inte sjukvården är redo för den förmodade anstormning av sjukdomsfall som lättnader skulle innebära.
– Det är ett dilemma för Peking-regeringen.