Ökad smittspridning i pandemin gjorde till slut att centralbankchefernas årliga symposium i Jackson Hole, Wyoming, blir digitalt i år.

Från svensk sida deltar riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankschef Cecilia Skingsley – men det blir på distans och de planerar inga offentliga framträdanden.

Inget fyrverkeri

Höjdpunkten blir som vanligt när chefen för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) håller sitt tal på fredag. Talets titel – De ekonomiska utsikterna – antyder att perspektivet kommer att vara mer kortsiktigt än vad det brukar vara i Jackson Hole-tal.

– Men jag tror inte Powell behöver vara särskilt tydlig. Förväntningarna på vad han ska leverera har börjat backa tillbaka, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

James McCann, biträdande chefsekonom på Aberdeen Standard Investment, gör samma bedömning. Om du vill ha ett fyrverkeri är det bäst att du letar någon annanstans, skriver han i en kommentar TT tagit del av.

– Det troligaste är att det blir en hel del av ingenting från Jackson Hole, säger Ilya Feygin, strateg på kapitalförvaltaren Wallach Beth Capital till Reuters.

Det digitala symposiet har tidigare i sommar betraktats som ett tänkbart tillfälle för ett avstamp där Fed-chefen förtydligar när och hur de ska börja dra ned på sina pandemistimulanser. Detta har lett till skakiga börser under en tid. Samtidigt har dollarn blivit dyrare medan de nedtryckta räntorna på amerikanska statsobligationer med långa löptider har klättrat uppåt.

Massiva stödköp

Det handlar i det första skedet inte om någon räntehöjning, utan om att börja dra ned på de massiva stödköp av stats- och bostadsobligationer som lanserats i pandemin – på 120 miljarder dollar (cirka 1 050 miljarder kronor) per månad.

En del Fed-ledamöter har förutom ett beslut om en snar nedtrappning av stödköpen även velat ringa in ett slutdatum för när de ska vara helt avvecklade. Våren eller sommaren 2022 är några förslag som har lyfts fram.

Robert Bergqvist räknar med att det blir besked om minskade stödköp från Fed senare i höst. Han delar denna bedömning med 65 procent av de tillfrågade bedömarna i en Reutersenkät, som tror beskedet kommer i samband med räntemötet 21-22 september.

Stalltipset är att nedtrappningen inleds mot slutet av året och Bergqvist låter inte särskilt orolig inför detta scenario.

– Man får inte glömma att när man pratar om penningpolitiken nu handlar det inte om att trycka på bromsen. Det handlar om att lätta på gasen, säger han.

Och gasen har varit i botten ett tag.

– När vi lägger ihop 2020 och 2021 har centralbankernas balansräkningar ökat med ungefär 13 000 miljarder dollar, säger Bergqvist.

Ingen juice i bålen ännu

Han betraktar stimulanserna som en bålskål på en fest, som ska plockas bort när festen är som bäst. Men i denna liknelse fyller Fed fortfarande på med sprit i bålen, om än i något mindre takt än tidigare. Detta gäller även om de skulle börja trappa ned stödköpen, enligt Bergqvist.

– De späder ju inte ens ut bålen med juice ännu, säger han.

När stödköpen avvecklats, kanske nästa år, och styrräntan så småningom börjar höjas från rekordlåga 0-0,25 procent finns de största riskerna för bakslag i högt belånade tillväxtländer. De får högre finansieringskostnader av en dyrare dollar och högre marknadsräntor.

I farans riktning ligger då följdeffekter som högre arbetslöshet och social och politisk oro.

– Tillväxtländerna kan drabbas av högre räntor. Men det sker då i en miljö med ökad efterfrågan på varor och vi har redan fått högre råvarupriser, som hjälper till att dra i motsatt riktning, säger Bergqvist.

De penningpolitiska åtstramningarna kan även förmodas hänga samman med en stabil tillväxt i USA, vilket i sin tur kan hjälpa till.

– Där har du ungefär 20 procent av världsekonomin, som drar den globala tillväxten framåt och skapar ökad efterfrågan även för tillväxtländer, säger han.