Börsturbulens, fallande bostadspriser, inflation och räntehöjningar slog hårt mot våra plånböcker och sparkonton förra året.

Det tuffa ekonomiska läget gjorde att hushållen under det fjärde kvartalet, för första gången sedan 2015, tog ut mer pengar än vad de satte in på sina sparkonton.

Fjolårets nysparande landade på 406 miljarder kronor, 42 procent lägre än 2021 års nivå.

Att hushållen nu tar av sin buffert kan dock ses om ett "styrkebesked", enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Man tar av sitt kortsiktiga sparande, det vill säga det obundna kontosparandet, vilket är precis det som är tanken att man ska göra i svårare tider.

Förlorade över 2 000 miljarder

Hushållens förmögenhet sjönk med 7 procent, eller 2 055 miljarder kronor, under 2022. Det är den största årliga nedgången sedan SEB började med mätningarna i mitten av 1990-talet.

Hushållens nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – minskade med 9,5 procent. Det är också den största uppmätta minskningen hittills.

Under sista kvartalet hjälpte dock börsvändningen i december till att dämpa nedgången något, enligt Américo Fernández.

– Hade vi inte fått det så hade vi pratat om en ännu större nedgång, säger han.

Tydligt skifte

Hushållen fortsätter att ta lån, men i mycket mindre utsträckning. Skuldökningstakten under 2022 var den lägsta som uppmätts av SEB på årsbasis, 3,7 procent.

– Man tar inte på sig lika mycket skulder som vi gjort och kanske vant oss vid det senaste decenniet, säger Fernández.

– Det är den största förändringen 2022, jämfört med tidigare.

En hög skuldsättning och att en stor andel av lån med rörlig ränta har gjort de svenska hushållen mer räntekänsliga än hushåll i andra länder. Det är en en utmaning som både Riksbanken och Finansinspektionen länge signalerat att de är oroliga över.

Därför finns det också positiva aspekter med att skuldbeteendet förändras, enligt Fernández.

– Det är nog en nödvändig och sund utveckling, även om det kan upplevas ansträngt för många, säger han.

Räntekvoten sticker ut

Den höga skuldsättningen och den stora andelen hushåll med rörliga bolån gör att den så kallade räntekvoten, det vill säga räntekostnadens andel av den disponibla inkomsten, sticker ut internationellt.

I fjol steg hushållens räntekvot med nästan 50 procent enligt SEB. Från 3,7 procent under sista kvartalet 2021 till 5,5 procent 2022.

Och eftersom Riksbanken väntas höja styrräntan minst en gång till under första halvåret 2023 antas räntekvoten inte ha toppat ännu, enligt Américo Fernández.

Många av hushållen som haft bundet bolån de senaste åren kan också ha bindningstider som löper ut i år. För de hushållen kan bolåneräntan hamna på en tre gånger så hög nivå, enligt Fernández.

– Det är något som många, inte minst banker, men också Riksbanken och Finansinspektionen kommer att följa noga, säger han.