Spärr för skuldsatta kan bli verklighet

För spelbranschen finns det redan. Nu har myndigheter lyft idén med en spärrtjänst för lån. Flera aktörer är positiva men mycket arbete återstår.

En spärrtjänst för krediter och lån har börjat diskuteras i branschen. Arkivbild.

En spärrtjänst för krediter och lån har börjat diskuteras i branschen. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Ekonomi2021-06-27 08:00

I väntan på nya verktyg för att komma tillrätta med problem på den snabbt växande marknaden för snabblån vill myndigheter att branschen först och främst skärper sig.

Kreditprövningarna behöver göras grundligare, anser Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden och man har även lyft idén om en branschgemensam spärrtjänst för konsumenter som vill spärra sig från att ta nya krediter och lån.

Efterfrågar reglering

Det skyltas inte direkt om det men det finns i dag möjligheter att spärra sig för nya lån. Det är dock inte reglerat i lag och det bygger på att en specifik aktör godkänner det.

– Det finns i dag inget nationellt system för hur en kreditgivare ska agera om en konsument säger att den inte vill handla hos dem. Det är upp till varje kreditgivare. Känner du att du vill spärra dig från att ta lån är det ett hästjobb att själv se till att bli blockad av alla, säger Johanna Eklund, marknadsansvarig på Anyfin.

Anyfin, som själva sysslar med omfinansiering av krediter och lån, driver en egen spärrtjänst men har upplevt vissa tekniska barriärer och ett visst motstånd, främst från större aktörer i branschen att ansluta sig. Johanna Eklund tror att det krävs lagändringar för att komma vidare i arbetet.

– Det skulle underlätta mycket om det fanns ett nationellt system med en nationell reglering för hur det här ska skötas, säger hon.

Betaltjänstbolagen Qliro och Klarna hör till dem som inte valt att erbjuda tjänsten via Anyfin. Dock går det att spärra sig från att handla på kredit hos respektive aktör.

– Idén med ett centralt spärregister tycker vi är bra, det ställer vi oss positiva till. Vi har inget intresse av att medverka till att personer som inte kan eller har möjlighet att hantera sin ekonomi får problem, säger Andreas Frid, chef för investerarrelationer på Qliro.

Branschen diskuterar

Anyfin, Qliro och Klarna är med i branschorganisationen Swedish Fintech Association som nu håller på att starta upp en arbetsgrupp specifikt för konsumentkreditmarknaden.

"Detta arbete är i sin linda men syftet är att kunna diskutera liknande utmaningar och hur man tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för konsumenter och näringsidkare", skriver Louise Grabo, generalsekreterare för organisationen, i en kommentar.

Betaljätten Klarna tycker att idén med ett central spärregister är intressant, men uttrycker en viss tveksamhet samtidigt som man konstaterar att systemet för att spärra sig i dag inte är optimalt.

"Det är svårt att säga vilken effekt en sådan funktion skulle ha, men det är en intressant idé och vi har sedan ett tag tillbaka undersökt möjligheten både genom samarbete med andra aktörer och specifikt hos oss", skriver Klarnas presschef Niklas Gillström, i en kommentar till TT.

Enligt Anyfin har omkring 4 000 av deras kunder använt deras spärrtjänst. Nyligen stängdes också en namninsamling "skuldpaus.se" för ett nationellt spärregister som samlade nästan 10 000 underskrifter som ska lämnas vidare till regeringen.

Konsumtionslån

Konsumtionslånen utgör 20 procent av hushållens totala lån men står för mer hälften av hushållens lånebetalningar i form av räntor och amorteringar.

FI:s senaste kartläggning, publicerad i oktober 2020, visade att både blancolån på över 250 000 kronor och små konto- och kortkrediter samt fakturaköp på under 10 000 kronor ökar mycket. Små lån ökade från fyra miljarder år 2008 till cirka 50 miljarder år 2019.

Konsumtionslån utan säkerheter växer med drygt 7 procent per år, vilket är en snabbare takt än bolånen ökar.

En femtedel av konsumtionslåntagarna fick betalningspåminnelser och 4,5 procent fick inkassokrav. Andelen som fick inkassokrav var drygt 8 procent bland låntagare under 25 år. Andelen som fått inkassokrav sjönk dock jämfört med 2019.

Källa: FI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!