Överskottsmålet ska ses över vart åttonde år, enligt det finanspolitiska ramverket. Därför tillsätter regeringen nu en parlamentarisk kommitté som ska analysera hur det ska fungera framöver.
En aspekt är hur finanspolitiken och penningpolitiken ska samspela, det vill säga om överskottsmålet ska anpassas till penningpolitiken.
– Riksbanken är oberoende, det är en otroligt viktig del i det, men till exempel under pandemin såg vi att både penningpolitiken och finanspolitiken fick spela en stor roll för stabiliseringen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
En annan sak som kommittén ska analysera är om, och i så fall hur, det förändrade säkerhetsläget ska påverka.
Behov att investera
Översynen ska även ta upp hur överskottsmålet ska ta hänsyn till andra samhällsutmaningar. Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn uppger att hennes parti driver hårt att målet inte bara ska ta hänsyn till konjunkturen, utan även till exempel en åldrande befolkning eller investeringsbehov.
– Vi behöver investera för att utveckla Sverige till en grön kunskapsnation, säger Rönn.
TT: Så L vill överge överskottsmålet för till exempel ett balansmål.
– I dagsläget utesluter vi ingenting, säger Rönn.
Delade meningar
Den parlamentariska kommittén ska ledas av Hans Lindberg, vd för Bankföreningen och tidigare generaldirektör på Ekonomistyrningsverket. Han säger att målet är att få en så bred samsyn som möjligt.
Det råder delade åsikter bland de politiska partierna om överskottsmålet ska vara kvar eller inte. Socialdemokraterna vill till exempel skrota det och istället se ett balansmål.
Elisabeth Svantesson (M) tycker dock att målet har "tjänat Sverige väl".
Riksdagen har tidigare fastställt att nivån på överskottsmålet ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024.