Nätläkarna fortsätter att växa. Under 2021 omsatte de fyra största digitala vårdbolagen, det vill säga Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor 24, 2,9 miljarder kronor tillsammans. En tillväxt med 63 procent jämfört med året innan.

Intäkterna kommer i form av ersättningar från regionerna, men de är långt ifrån lönsamma.

– Debatten i media, och motståndet som finns, har handlat om att de dränerar det offentliga systemet på resurser. Visst går skattemedel till de här aktörerna, men jag tycker ofta att man glömmer bort att de går med förlust. Man kan också se det som att även riskkapitalisterna till viss del dräneras.

Det säger Anna Essén, docent på House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm, som bland annat genom en rad djupintervjuer med anställda och grundare, har fördjupat sig i nätläkarnas intåg i den svenska vården.

Under 2021 landade bolagens förluster på 1,8 miljarder kronor. Kry är största bolaget, som också gör störst förlust, på 1,1 miljarder kronor.

Svalare marknad

Att bolagen går back är enligt plan. Istället för att vara lönsamma satsar de på att växa snabbt. Förlusterna täcks av riskkapital. Men marknaden för riskkapital har svalnat rejält i takt med att räntorna stigit och börsen backat.

Det fick Kry erfara när bolagets största ägare, riskkapitalfonden Index Ventures, i våras meddelade sina portföljbolag att det nu är fokus på sunda finanser snarare än snabb tillväxt.

Kry agerade genom att varsla 10 procent av den administrativa personalen.

Även den näst största spelaren Doktor.se har märkt av det nya klimatet. Bolaget ställde in sin planerade börsnotering i början av året. De senaste månaderna har bolaget jagat nytt riskkapital som främst ska användas till en stor satsning på att etablera sig i Tyskland. Dagens industri rapporterade i veckan att bolaget tagit in 280 miljoner kronor.

– Vår marknad påverkas nödvändigtvis inte av aktiemarknad, räntor och inflation eftersom människors konsumtion av vård inte påverkas av hur plånboken ser ut, säger bolagets grundare och vd Martin Lindman till TT.

Trots att de lyckades få in sina pengar har Doktor.se känt av det nya klimatet.

– Investerarna har generellt inte samma aptit att investera, säger han och fortsätter:

– Vi, och även konkurrenterna, har kommit så långt att den binära risken inte är så stor. Men det kan så klart påverka vilka satsningar man gör och hur expansionen ser ut, säger Martin Lindman.

Kostar regionerna nära 1 miljard

En annan risk för bolagen är det politiska klimatet. Nätläkarnas ersättningar har sänkts genom åren och det finns röster från olika partier, ofta på lokal nivå, om att reglera deras verksamhet ytterligare.

I somras tillsatte regeringen en utredning som ska genomlysa nätläkarna. Utredaren har bland annat i uppdrag att reda ut vilken vård som kan likställas med fysisk vård och vad som mer är att beteckna som sjukvårdsrådgivning. Målet är att "se till att resurser används på bästa sätt".

Årligen betalar regionerna nätläkarna runt 1 miljard kronor (under 2021 sjönk siffran till 800 miljoner kronor enligt Dagens Medicin ). Samtidigt visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att unga boende i Stockholmsområdet är överrepresenterade bland de digitala vårdbesökarna.

Enligt Anna Essén kan nätläkarna, om de framöver både får svårare att attrahera riskkapital och ytterligare sänkta ersättningar, vända sig bort från den offentligt finansierade primärvården. Något som enligt henne diskuteras i bolagen.

– Det krävs jättemycket pengar för att utveckla och underhålla nya digitala tjänster. Det är stora fasta kostnader som de här aktörerna måste ta. Att bli rik på offentlig vård är inte jättelätt, säger hon.

Samtidigt har människor vant sig vid digitala vårdbesök, och att de håller en viss teknisk kvalitet, enligt Essén.

– Oavsett vad man tycker om nätläkarna har de fört den digitala utvecklingen inom vården framåt, säger hon.