– Du kan ta bort all drivmedelsskatt och alla biodrivmedel. Du får ändå inte ned priset med tio kronor, säger Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen.
Beloppet tio kronor härrör från uttalanden gjorda av bland annat SD i debatten inför valet – där en reduktionsplikt på EU:s miniminivå under överskådlig framtid presenterades som ett förslag ihop med sänkt skatt och moms på bränsle. Liknande förslag lades även fram av M och KD – partier som nu förhandlar med SD och L om att bilda regering.
Lantmännen – med 10 000 anställda – står för en stor andel av den etanol som används för att blanda i bensinen i Sverige.
Dyrare olja, svagare krona
Enligt Sandrup kan en sänkning av reduktionsplikten på bensin till EU:s miniminivå från dagens 7,8 procent kanske ge en tillfällig effekt på maximalt några tioöringar per liter. Och han uppskattar att sänkningen av reduktionsnivån för dieseln från dagens 30,5 till 6 procent – ett förslag som förts fram av partierna M, KD och SD – kanske skulle ge högst 2-3 kronor
Enligt Energimyndigheten skulle det dessutom öka utsläppen med sex miljoner ton koldioxid per år.
Det som har lyft drivmedelspriserna i Sverige är enligt Sandrup i själva verket dyrare oljeprodukter i hela världen i kölvattnet på Ukrainakriget och en kraftig försvagning av den svenska kronan mot dollarn.
– Bara tappet i kronans värde i år har ju gjort flera kronor per liter när det gäller diesel och bensin – säkert mer än vad reduktionsplikten orsakar, säger han.
Drivmedelskedjan Preem, som med drygt 1 500 anställda planerar satsningar på ökad produktion av biodrivmedel i Göteborg och Lysekil, gör ungefär samma bedömning.
– Skatter, moms, valutakurser och priset på råolja har betydligt större påverkan på priset än reduktionspliktsnivån, säger Dani Backteg, presschef på Preem.
Slår mot investeringsklimatet
Backteg varnar samtidigt för att de tvära kasten vad gäller reduktionsplikten som nu förts fram av högerblocket kan slå hårt mot investeringsklimatet.
– Förutsättningarna för storskalig omställning försämras tydligt. Det kan låsa fast Sverige i ett fossilberoende väldigt länge, säger Backteg.
Sandrup på Lantmännen håller med, särskilt om liknande beslut om minskad inblandning av biodrivmedel fattas i andra EU-länder.
Lantmännen investerar just nu 800 miljoner kronor i sitt bioraffinaderi Agroetanol i Norrköping. Det handlar om en ny anläggning för att förädla protein för livsmedel – en så kallad samprodukt som blir över vid produktionen av etanol.
– Vi vill ha långsiktiga, stabila spelregler. De här investeringarna inom biodrivmedelsproduktion, oavsett vilket bolag det gäller, är väldigt stora pengar och det är långa avskrivningstider, säger han.
Sandrup tillägger att han mycket väl förstår behovet av att tillfälligt få ned drivmedelspriserna, både för hushåll och företag i Sverige.
– Vi är fullt medvetna om att dieselpriset är ett väldigt stort bekymmer och att man behöver göra något, säger Sandrup.
Men enligt Sandrup äventyras klimatmålen om man skulle helt överge biodrivmedel och reduktionsplikten. Och om man skulle välja andra klimatåtgärder skulle de bli väsentligt dyrare.
– Dessutom skulle det låsa oss vid fortsatt och till och med ökad import av fossila drivmedel, säger han.
Ett kompromissförslag
LRF:s ordförande Palle Borgström stämmer in i kritiken.
– Då slår man ju undan förutsättning för de investeringar som nu är på gång – och som jag förstår det omöjliggör det också de målsättningar som Sverige satt upp gällande klimatarbete och att fasa ut fossila bränslena, säger han.
LRF föreslår en kompromiss: en anpassning av reduktionsplikten så att den balanseras med svensk produktionskapacitet av biodrivmedel.
– Vi från LRF har föreslagit att vi sänker kravet nu – och sedan om ett par tre år, när vi vet att det kommer vara flera stora investeringar i Sverige som börjar producera, då kan man skruva upp kravet så att utbudet på ett bättre sätt harmoniserar med efterfrågan, säger Borgström.
Rättad: I en tidigare version av texten blandades nivån på reduktionsplikten ihop med andelen inblandning av biodrivmedel i diesel.