Nu har Unionen beslutat om sin inriktning inför kommande avtalsrörelse. Krav på att kollektivavtalen säkerställer hållbara arbetstider och en hälsosam arbetsbelastning, högre pensionspremier till flexpension och regler kring överenskommelser om distansarbete är delar av det som fackets förbundsråd enades om på tisdagen.

Men den enskilt viktigaste kravet är det om löneökningar – vilket är en mer komplex fråga i tider med en rusande inflation.

En konkret siffra på hur höga lönekrav Unionen kommer att lägga fram, kommer facket att återkomma med framåt – men enligt förbundsordförande Martin Linder finns det ändå goda skäl för att kräva högre löner trots risken för att elda på inflationen.

– Det finns en god konkurrenskraft bland svenska företag, när de stod starka genom pandemin och klarade sig genom krisen på ett bra sätt. Vi formulerar våra lönekrav utifrån att vi ska få ut medlemmarnas rättmätiga värde med vad de är med och skapar i företagen, säger han.

Ingen inflationsanpassning

Det är inte rätt utifrån ett fackligt perspektiv att anpassa avtalet till vare sig toppar, eller dalar, i inflationen, anser Unionen.

TT: Men är det tal om krav om reallöneökningar – eller löneökningar?

– När vi definierar vilka krav vi ska ställa till arbetsgivarna är det om löneökningar, tidigare har vi aldrig formulerat krav uttryckta som reallöneökningar – för då skulle vi lägga in en inflationsberäkning i kraven. Sedan vill vi att löneökningarna ska ge reallöneökningar, men det kommer att ske långsiktigt och inte vid varje enskilt tillfälle, säger Martin Linder.

Men inför förra avtalsrörelsen lade Unionen fram krav om höjda reallöner, enligt ett pressmeddelande från facket. Att kräva höjda reallöner nu skulle innebära krav om löneökningar i takt med inflationen, vilket i nuläget är runt nio procent. Frågan är känslig, facktopparna vill gärna inte ge medlemmarna förhoppningar om att få ut reallöneökningar denna gång eftersom facken är fullt medvetna om risken för en löne- och inflationsspiral med få vinnare i slutänden.

– Jag tror inte att man ska överläsa den situationen. Vi ställer krav om löneökningar mot arbetsgivarna och strävar alltid om att vi vill nå reallöneökningar för medlemmarna – men då är det med ett långsiktigt perspektiv. Vi kan inte se på förhand hur hög inflationen blir, utan vi tecknar ett avtal för framtiden, säger Martin Linder.

Fokus på lågavlönade

Unionen har också enats om att under denna avtalsrörelse kommer extra fokus att ligga på att lägstalönerna ska höjas mer än tidigare.

– Det ska ses som att vi vill uppnå en högre höjning på de lägsta lönerna än vad vi har gjort i de senaste avtalsrörelserna.

Ett beslut som grundar sig i en kombination av att det är en viktig facklig uppgift att hålla lönenivåerna även för de med låga löner, men också att de med låg inkomst har svårt att klara av den höga inflationen, enligt Martin Linder.

– Utifrån ett medlemsperspektiv och ett brett löntagarperspektiv på svensk arbetsmarknad så är det klart att de som har lägst löner har minsta marginalerna för att klara de höga prisökningarna som vi ser i samhället, säger han.