Energimyndigheten pekar i en ny rapport på att elbehoven närmast fördubblas under tio år framöver, vilket motsvarar elen från cirka 6 000 landbaserade vindkraftverk.
Andra kraftslag, som kärnkraft eller vattenkraft, kommer inte kunna möta behoven eftersom de tar för lång tid att bygga. Men enligt branschorganisationen Svensk vindenergi är det fullt möjligt att klara en sådan snabb vindkraftsutbyggnad.
– Det går absolut. Tekniken finns och investerarna finns. Hotet är att det är utomordentligt svårt och tar lång tid att få tillstånd, säger Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk vindenergi.
Redan nu håller nära 800 vindkraftverk på att byggas, och nästan 1 300 har tillstånd, berättar han. Ytterligare 3 500 är inne i en tillståndsprocess.
Elkraft som kan planeras
Men oavsett hur snabbt vindkraften byggs ut kvarstår problem framöver.
– Det kommer att behövas mycket planerbar kraftproduktion framöver, säger Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät.
Vindkraften går inte att planera på samma vis som kärnkraft och vattenkraft, den kräver att det blåser och är därmed mer oberäknelig.
Men det finns också andra problem med vindkraften, förklarar han. Den håller inte samma kvalitet som de andra kraftslagen, som levererar lika mycket el i varje ögonblick. Det har med effekt, spänning och frekvens i elsystemet att göra.
– Vattenkraft och kärnkraft bidrar till elsystemets stabilitet. Vindkraftselen har andra egenskaper, säger han.
Utspridd över landet
Dessutom, vindkraften är väldigt utspridd över landet, och det behövs elledningar till varje kraftverk. Sådant tar också tid och kräver stora resurser från Svenska kraftnät.
– Lokaliseringen är viktig. För vindkraft till havs kommer elen oftast in till rätt ställen.
Frågan är då om det kommer att räcka med vindkraftsel framöver.
– Nej, inte om behoven dubbleras, säger Ulf Moberg.
Förutom de rent tekniska problemen så finns ett motstånd mot vindkraftverk runtom i landet. Organisationen Motvind Sverige finns nu på ett 70-tal platser, med större eller mindre grupper som argumenterar och protesterar mot vindkraftsutbyggnad i sina omgivningar.
Människor i kläm
– Det har enorma negativa konsekvenser för människor, djur och natur, säger Madeleine Staaf Kura, talesperson för Motvind Sverige.
– Förr var vindkraftverken 100 meter höga. Nu är de 300 meter.
Hon berättar hur motståndet växer när människor på landsbygden hamnar i kläm. En del kan inte bo kvar i sina hus. Fastighetsvärdena faller i närheten av vindkraftverken, ägarna får inte längre låna pengar, och ingen ersätter dem för deras förluster. De kan inte heller få någon rättshjälp, och bara att begripa sig på tillståndsprocessen är omöjligt för vanligt folk som drabbas svårt, förklarar hon.