Sveriges statsskuld är förhållandevis låg, bland de lägsta jämfört med de flesta av västvärldens länder satt i relation till ekonomins storlek. Men ändå, när kronan försvagas så kraftigt som den har gjort så ökar statsskulden i kronor räknat.

– Den är delvis exponerad mot utländsk valuta. Det är ett arv, och vi har gjort en del analyser som ger vid handen att den här exponeringen innebär risker. Statsskulden blir dyrare helt enkelt när kronan försvagas, säger Riksgäldens chef Karolina Ekholm.

Avveckla successivt

Och det finns inga direkt kostnadsfördelar som uppväger den risken.

– Så vi har föreslagit för regeringen, och det har den beslutat, att vi ska avveckla den här exponeringen successivt, men under en förhållandevis lång period (fyra år) för att undvika att vi gör det precis när kronan temporärt är svag, säger hon.

Det innebär att Riksgälden, som fungerar som statens bank, måste köpa utländsk valuta, som i princip skulle kunna försvaga kronan ytterligare. Men bedömningen som Riksgälden gjort är att den risken är liten.

– Vår andel av den dagliga omsättningen (på valutamarknaden) är omkring en halv procent. Och med så små volymer är det svårt att tro att det skulle påverka priset på något sätt, säger Ekholm.

Agerandet görs inte med någon baktanke att Riksgälden tror på en starkare eller svagare krona framöver, enligt Riksgäldschefen. Men så har det inte alltid varit, enligt henne och nämner finanskrisen 2008 när kronan först försvagades kraftigt.

– Då tog Riksgälden en aktiv position för en starkare krona. Och som man ändå tjänade några miljarder på för de svenska skattebetalarna, säger hon.

Nyss ett annat problem

Karolina Ekholm har som sagt ingen speciell åsikt om kronans värde. Hon påminner också om att det lät annorlunda för bara några år sedan.

– Vi kommer från en period där den stärktes vilket beslutsfattarna på Riksbanken tyckte var ett problem.

Mycket handlar om förväntningar, utan att det behöver betyda att investerare tycker att svensk ekonomi har större problem än andra, resonerar hon.

– Det kan handla om självförstärkande processer där förväntningarna handlar om vad andra investerare väntas göra.

Och undervärderad, utifrån vadå, frågar sig Karolina Ekholm?

Man kan titta på så kallad köpkraftsparitet, det vill säga vad man får för sin valuta i olika länder.

– Utifrån ett sådant perspektiv tycker jag att den är undervärderad.

Sedan intervjun gjordes har kronan stärkts ordentligt mot euron och dollarn.