– Det är ett besvärligt läge. Jag har sagt det under flera månaders tid nu, att vi går in i en ekonomisk vinter och den riskerar att bli utdragen, säger Elisabeth Svantesson på väg in till ett möte med sina EU-kollegor i Bryssel.
– Det här är något vi följer väldigt noga. Den budget vi lade, där finns också ett handlingsutrymme om det skulle bli så att lågkonjunkturen blir djupare eller värre än vad som var prognostiserat, tillägger hon.
Varselvåg i februari
Om varselvågen hittills i år – med drygt 5 000 i januari och nästan 13 000 under februaris första tio dagar – håller i sig ser det ut ungefär som de värsta månaderna under finanskrisen eller pandemin.
Men Svantesson vill inte spekulera i om vi är nära ett läge där det blir aktuellt med tilläggsbudgetar och stödåtgärder.
– Det är lite för tidigt att säga just nu. Jag följer utvecklingen varje dag och självklart finns det kraft att stötta ekonomin mer om det behövs, säger hon
– Nu vet vi att alla varsel inte leder till arbetslöshet, men skulle de göra det – att arbetslösheten stiger – måste så klart varje person som blir arbetslös få det stöd och den hjälp som de behöver. Men också en a-kassa som är skälig, tillägger hon.
Det dramatiska lyftet för antalet varsel i februari redovisas av Arbetsförmedlingen samma dag som EU-kommissionen presenterar en BNP-prognos för 2023-2024. Sverige hamnar i år på bottenplats bland de 27 EU-länderna, med ett BNP-fall på 0,8 procent i år.
Hittills i år har med februarivarslen antalet varsel totalt uppgått till omkring 18 000, vilket kan jämföras med strax över 30 000 för hela 2022.
Vill förenkla byggregler
Enligt Svantesson är EU-kommissionens dystra Sverigeprognos i linje med regeringens egna beräkningar i december, då prognosen för 2023 år hamnade på minus 0,7 procent.
Hon förklarar den ovanligt djupa lågkonjunkturen med högt skuldsatta hushåll som stramar åt konsumtionen när inflationen gröper ur köpkraften och räntorna lyfter. Därtill kommer en kraftig inbromsning för byggsektorn i kölvattnet på de stora prisfallen på bostäder.
Hon hoppas att förenklade byggregler och andra åtgärder kring tillståndsprocesser ska bana vägen för ett lyft för byggandet när konjunkturen vänder uppåt igen.
– Att det just nu står still beror ju på en hög inflation, säger hon till journalister i Bryssel.
– Det är därför som vår plan från den svenska regeringen är att först och främst se till att inflationen dämpas, tillägger hon.