– Vi befinner oss fortfarande i en ekonomisk vinter, säger Elisabeth Svantesson när hon summerar det ekonomiska läget på en presskonferens.

Många hushåll och företag kämpar med högre räntor, arbetslösheten har börjat öka och inflationen är fortfarande för hög, enligt Svantesson.

"Osäkerheten väldigt stor"

Utvecklingen ligger dock i linje med vad regeringen räknade med när höstbudgeten lades fram i september och det är inte aktuellt med några särskilda stödåtgärder i dagsläget.

– Men osäkerheten är väldigt stor, säger hon.

Hon varnar för nya inflationsvågor från globala energipriser i kölvattnet på konflikten mellan Israel och terrorstämplade Hamas och att den globala efterfrågan kan tappa fart om länder som Kina och Tyskland inte växer som väntat.

– Detta medför en risk att arbetsmarknaden försämras ytterligare och en något djupare lågkonjunktur, säger Svantesson.

– Om det blir sämre kommer det kräva mer av finanspolitiken, tillägger hon.

Hon beskriver budgeten som ligger som anpassad efter läget just nu, med lågkonjunktur och inflation.

– Skulle saker förvärras ytterligare, med en betydande lågkonjunktur till exempel, så finns det handlingsutrymme eftersom vi har lagt en budget som är neutral.

Inga ändringar i prognosen

Finansdepartementet gör inga förändringar av sina prognoser från höstbudgeten. Det kommer att ske först i december, enligt Svantesson.

Men hon betonar att svensk ekonomi är mer räntekänslig än andra ekonomier, inte minst på grund av att många har stora bolån med korta bindningstider.

Fast det handlar inte bara om bolån, enligt Svantesson.

– Blancolånen har under ganska lång tid ökat. Här är också räntorna högre. Det gör att svenska hushåll är ännu räntekänsligare, säger hon.

Det kärva läget har också börjat göra avtryck i form av en avmattning på arbetsmarknaden – även om hon inte tycker det är något dramatiskt skifte hittills.

– Men det är något som drabbar många med små marginaler, säger hon.