Svåra frågan: Ska sommarjobbare bidra hemma?

Tuffa tider, och riktigt knepigt för många att få ihop ekonomin. Är det rimligt att ungdomar som sommarjobbar bidrar lite hemma? Kanske, säger experterna.

Ska en del av barnens sommarjobbslön gå till hyra och mat? Det beror på, enligt experter. Arkivbild.

Ska en del av barnens sommarjobbslön gå till hyra och mat? Det beror på, enligt experter. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2023-05-21 07:25

Ett riktigt sommarjobb, egna pengar och ett första kliv ut i vuxenlivet. Samtidigt – en riktigt tuff ekonomisk verklighet för många familjer, särskilt ensamstående föräldrar.

Till sommaren ser det extra jobbigt ut för många, då varken skola eller fritids håller yngre barn med mat och aktiviteter. Frågan är om det är rimligt att sommarjobbande ungdomar bidrar lite till hushållet med sommarjobbspengarna.

De flesta tar inte betalt

Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, berättar att frågan om ungdomar ska betala hemma är en av de absolut vanligaste frågorna han får. Även innan priserna började rusa och inflationen steg.

– Min uppfattning är att föräldrar inte tar betalt av sina barn, säger han.

Han tycker också att det är svårt att ge ett entydigt råd om sommarjobbande ska betala. Men många föräldrar mår mycket dåligt nu av sina ekonomiska situationer, konstaterar han.

– Vi märker att det är pressat för hushållen.

Både han och Sharon Lavie, privatekonom på Schibsted, tycker att frågan om att bidra hemma beror på åldern, och hur stor inkomsten är, och hur ekonomin i familjen ser ut.

– Om det är knapert, och lite äldre ungdomar får in kanske runt 20 000 i månaden, då är det inte alls orimligt att de bidrar, säger Sharon Lavie.

En 15-åring som jobbar ett par veckor och tjänar några tusenlappar på sitt första jobb någonsin är en annan sak än den som är 19 och kanske tjänar många tusen under jobb hela sommaren, konstaterar hon.

– Föräldraansvaret tar slut vid 18 år, eller då man gått ut gymnasiet, säger hon.

Om det inte finns någon annan utväg så kan det vara rimligt att unga bidrar lite, hellre än att hela familjens ekonomi går åt skogen, tycker Magnus Hjelmér.

– Viktigast är att hushållet går runt. Att man först ser till att betala kostnader som hyra, el och försäkringar. Får man det inte att gå ihop, så ja, då kan ungdomar få bidra.

Om unga ska betala är förstås också frågan hur mycket. Magnus Hjelmér tipsar om att de beräkningar som Konsumentverket gör av hushållskostnader kan vara en utgångspunkt.

Fast för yngre barn känns det riktigt hårt att behöva ta betalt, tycker både han och Sharon Lavie. Sommarjobb och egen lön är ett sätt att bli vuxen och lära sig att ta hand om pengar.

– Om man är 15-16 år och jobbar så kan de pengar man tjänar vara i stället för månadspeng. Man kanske också kan lägga undan en summa för höstens aktiviteter, säger Sharon Lavie.

Involvera hela familjen

Américo Fernández, privatekonom på SEB, tycker också att det är svårt att säga att unga ska betala hemma under sommaren.

– Man vill ju uppmuntra barn att jobba. Att få dem att betala är en sista utväg.

Men det är viktigt, särskilt nu i tuffa tider, att involvera barnen i familjens ekonomi, tycker han. Inte så att de ska bära ansvaret, men för att hela familjen ska vara informerad. Kanske kan alla i familjen dra ned på något nu, så att sommaren ändå inte blir helt odräglig ekonomiskt, funderar han.

– Det är tufft nu för många. Men det kommer inte att vara så här alltid, säger Américo Fernández.

Fakta: Hushållskostnader för unga

Konsumentverket gör beräkningen av kostnader för bland annat mat, kläder, hygien och förbrukningsvaror.

För 2023 är den beräknade matkostnaden för unga mellan 14 och 17 år 3 310 kronor per månad, om all mat lagas hemma. Om lunchen äts på annat håll är summan 2 830 kronor.

Övriga individuella kostnader, som kläder, fritid och lek, mobiltelefon och försäkringar, beräknas till 2 560 kronor för unga i åldern 15 till 17 år.

Till detta kommer hushållets gemensamma kostnader, som hemutrustning, medier, el och vatten. De beror på ort och hushållets storlek.

Källa: Konsumentverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!