Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, har undersökt hur det blir för separerade par som ska köpa bostad efter att ha separerat. Hon har tittat på landets 25 största kommuner, och hur det blir för en man respektive en kvinna med två barn och med medianinkomst, som vill köpa en trea till medelpris.

– Det är samma som tidigare, en kvinna kan inte köpa bostad i någon av de 25 största kommunerna. Mannen kan köpa bostad i sju av kommunerna, säger hon.

Hon har gjort ungefär samma kartläggning tidigare. Även då har resultatet varit nedslående. Kvinnor har inte kunnat köpa sig en trea då heller, medan männen, med högre inkomster, har kunnat köpa.

Dåliga relationer

Men nu gör kostnadsökningarna det ännu svårare. Allt blir dyrare, och det gör att kalkylerna för bostadsköp måste krympa ännu mer. Hon tror att det gör att många helt enkelt inte har råd att separera, utan tvingas leva kvar i dåliga relationer.

– Jag skulle bli förvånad om inte antalet separationer går ned.

Bostadspriserna faller, och det kan möjligen vara en fördel. Om paret inte måste sälja sin gamla bostad med förlust och betala av på de gamla lånen, vill säga.

– Det är inte en jättestor nackdel att sälja med förlust om den nya bostaden också blir billigare.

Många bytte upp sig nyss

Men det kan bli tufft för dem med höga lån som ägt den gamla bostaden kort tid.

– Många bytte upp sig under pandemin.

Trots de dystra kalkylerna så sker ändå separationer, och Claudia Wörmann ser att det finns en stor kreativitet när det gäller lösningar. Som att bo trångt, kanske dela bostad med exet eller hitta okonventionella lösningar. Men uppfinningsrikedomen är av tvång, inte av fri vilja.

– Unga är i fokus som en prioriterad grupp för att få bostäder, men jag tycker att detta är etter värre, att tvingas leva kvar i dåliga relationer, säger hon.