När kommuner beviljar bygglov och detaljplaner ska de ta hänsyn till risken för översvämningar. Om risken är för stor kan kommunen säga nej till nya byggnader i ett område. Och ju vanligare det blir med skyfall, desto högre är risken att fler områden anses olämpliga för bebyggelse.
– Reglerna i sig har inte skärpts. Det som har förändrats är det faktum att översvämningar inträffar allt oftare, och att vi har bättre kunskap om dem nu, säger Martin Lindholm, byggnadsingenjör på Boverket.
Och skulle kommunen säger ja, trots översvämningsrisk, kan länsstyrelsen välja att upphäva beslutet i ett senare skede.
– Ibland är kommunerna kanske lite välvilligt inställda till bebyggelse, det finns ju ett hårt tryck på vissa kommuner att man ska få bygga i riskområden, som har fina kvaliteter i andra avseenden. Och när kommunen faller till föga och vill anta en sådan detaljplan, så går den alltid också till länsstyrelsen som tar beslut om man ska överpröva detaljplanen och eventuellt upphäva den, säger Lindholm.
Få beslut upphävs
Antalet upphävda detaljplaner är dock få. Fem stycken under hela förra året, vilket kan jämföras med att ungefär 1 000 beviljas årligen. Men jämfört med 2019 är det mer än en dubblering, då upphävdes bara två beslut. Dessförinnan finns ingen statistik när det gäller just översvämningsrisk.
– Man såg nog inte att det behövdes statistik specifikt för översvämningar innan dess. Tidigare har man klumpat ihop det med andra typer av risker, som naturolyckor och erosion, säger Lindholm.
Att så få planer upphävs beror troligen på att Länsstyrelsen samråder med kommunerna under processens gång, så att de har möjlighet att göra ändringar innan beslut fattas, säger Sofia Callén, samhällsplanerare på Länsstyrelsen i Jönköping.
– När vi har sett fler översvämningar blir det en fråga som är aktuell att prata om i ett tidigare skede. Och det är något som vi pratar om mer med kommunerna nu jämfört med för några år sedan.
"Kan inträffa var som helst"
Samtidigt är det svårt att förutse vilka områden som riskerar att översvämmas på grund av skyfall, säger Christoffer Carstens, enhetschef och sakkunnig i klimatanpassningsfrågor på Länsstyrelsen i Gävleborg.
– Skyfallen kan inträffa precis var som helst, och hur stor skadan blir är väldigt beroende av om de kommer där det finns bebyggelse eller inte.
Han tar de kraftiga regnen som föll i Gävleborg år 2021 som exempel, som ingen hade kunnat förutse.
– Vår kunskap om vilka regnmängder som kan komma är väldigt begränsad. Vi vet inte exakt vad ett 100-årsregn, alltså regn som ska komma vart 100:e år, är. Det skulle kunna vara ett regn som kommer vart 20:e år eller varje två miljoner år. Vi har inte data eller kunskap för att veta det.
– Det skulle behövas insatser både från myndigheter och forskning, och mer vägledning för hur vi ska hantera de här riskerna när vi inte vet.