– Ryssland har en nyckelroll inom energi, metaller och mat- och gödselproduktion. Det gör att det blir svårt att helt knäcka rysk ekonomi. Det kommer alltid finnas stora ekonomier – som Indien och Kina – som fortsätter ha begränsad handel med landet, säger Per Hammarlund.
Han vänder sig samtidigt mot själva idén om att knäcka en ekonomi som den ryska. Tanken är populistisk och vilseledande, anser Hammarlund. Och han påminner om att både Venezuela och Iran hankar sig fram trots många år av omfattande sanktioner.
– Det går ju mycket sämre än vad det hade gjort om det inte funnit sanktioner. Men det dagliga livet fortsätter, folk går till jobbet och ekonomin fortsätter leva, säger Hammarlund.
Försvagar Ryssland långsiktigt
Sanktionerna handlar ur Hammarlunds perspektiv snarare om att dränera Ryssland på resurser. Strypt handel, stopp för kapitalflöden, betalningar, västerländsk teknik och kunskap försvagar Vladimir Putins Ryssland långsiktigt – såväl ekonomiskt, politiskt som militärt. Den potentiella tillväxten blir helt enkelt lägre.
En sjätte omgång västsanktioner mot Ryssland på lite drygt två månader är på väg. Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen diskuteras EU-embargo mot rysk energiexport och att hindra de allra största ryska bankerna, inklusive Sberbank, från att använda kommunikationssystemet Swift.
Ett annat förslag, som lyfts fram av Italiens premiärminister Mario Draghi, är att sätta ett pristak på vad EU-importörer får betala för rysk naturgas – som ett första steg mot den långsiktiga utfasning av rysk gas som EU-länderna redan har enats om.
Andra förslag som diskuteras är ett EU-embargo mot ryskt kärnbränsle, fler nedstängningar av ryska medier samt fler ryska företag och oligarker på EU:s svarta lista. Men det kanske hetaste förslaget av alla är ett EU-embargo mot rysk olja.
– Om vi pratar om ryska statsfinanser så är skatteintäkterna från oljeexporten betydligt viktigare än det som kommer in från exporten av naturgas, säger Iikka Korhonen, analyschef på Bofit – ett institut knutet till Finlands centralbank med fokus på tillväxtekonomier.
– Ett oljeembargo från EU skulle bli ett väldigt stort bakslag för ryska statsfinanser, tillägger han.
Rekordrabatt på rysk olja
EU-länderna har till skillnad från USA och Storbritannien hittills nöjt sig med ett kolembargo, som träder i kraft om några månader. Men diskussionerna om ett oljeembargo förs nu på hög nivå, trots att en fjärdedel av EU:s råoljeimport i fjol kom från Ryssland.
Verktyget har stor potential att skada Ryssland finansiellt. Enligt energiorganet IEA finansierade intäkter från olja och naturgas för 45 procent av den ryska statens federala budget 2021.
Importen av rysk olja till EU har redan minskat kraftigt i år till följd av Ukrainakriget. Oljebolag, rederier och försäkringsbolag har självmant valt bort ryska oljeaffärer, vilket skapat en rekordstor rabatt på rysk olja.
– Rabatten ligger nu på rekordnivåer, på 32–33 dollar per fat för rysk olja jämfört med brentolja. Normalt är det 1–2 dollar per fat, säger Korhonen.
Enligt SEB:s Per Hammarlund skulle ett EU-embargo troligen göra rabatten på rysk olja på världsmarknaden ännu större.
– Men risken är att EU kan drabbas lika hårt ekonomiskt, säger han.
Det hänger samman med att EU troligen kommer att få betala betydligt mer för den olja från andra länder som man behöver för att täcka upp bortfallet av rysk olja.
Fast Hammarlund räknar med att det borde finnas ett tak för hur mycket rysk olja som länder som Kina och Indien faktiskt kan och vill köpa.
– Jag tror varken Kina eller Indien vill bli beroende av rysk olja. Det kan se attraktivt ut på kort sikt, men inte på lång sikt, säger han.