Att ensamstående föräldrar har ont om pengar kan de flesta förstå. Men hur mycket mindre i praktiken? Mycket mindre, visar en rapport från Swedbank.
Rapportförfattarna ville titta bakom lönekuvertet och se vad som faktiskt blir över när skatten, boendet och rimliga levnadskostnader är betalda.
– Vi ville ge en mer målande bild över vad folk faktiskt kan spara eller konsumera för, säger Carina Brännström på Swedbank som är en av rapportförfattarna.
Med rimliga levnadskostnader menar Swedbank sådant som kläder, skor, hygien, möbler, mobil, dator, sport och försäkringar och a-kassa – saker som de flesta av oss räknar in i ett normalt liv.
Skillnad över landet
Pengarna som blir kvar när allt det här är betalt är ett slags mått på ekonomisk frihet. Man kan ha dem till att sätta guldkant på tillvaron med en resa eller lägga dem på en bil – eller spara. Om pengarna räcker till det.
Det gör de för gruppen "samboende med barn i bostadsrätt i Stockholm". De har tillsammans i snitt drygt 26 000 kronor kvar att göra vad de vill med varje månad.
Men kategorin "ensamstående med två barn i bostadsrätt i Umeå" har i snitt bara 2 500 kronor. Det är den lägsta siffran i landet. Ensamstående med barn i storstäderna har det också tufft.
– Vad du har råd med avgörs till stor del av var i landet du bor och om du är ensamstående eller inte, säger Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom.
Bilköp ofta svårt
Siffrorna är oftast bättre för grupper på orter med lägre bopriser än i Göteborg eller Stockholm.
Har man små marginaler blir det också svårt att ha bil.
– Tyvärr börjar det bli så, i grova drag, att bilköp blir förbehållet sambos och personer utan barn, säger Arturo Arques.
Pengarna som blir över kan också gå till den buffert på ungefär två månadslöner som Swedbank tycker att alla borde ha – "bra att ha-pengar" om något dyrt går sönder, eller "dra åt helvete-pengar" om chefen blir för besvärlig.
Sambos utan barn kan ganska lätt spara ihop de pengarna. Ensamma mammor får jobba desto mer.
Viktigt med buffert
Men det betyder inte att de som har det bäst ställt alltid har en buffert.
– Jag som själv är uppvuxen med en ensamstående mamma som kämpat med näbbar och klor för att få budgeten att gå ihop, blir ofta förvånad över alla ensamstående med hög lön som har slut på pengar i slutet av månaden, säger Arturo Arques.
Buffertar behövs, tycker han.
– Vi har ju sett under pandemin hur snabbt tillvaron kan förändras. Två, tre månaders framförhållning borde alla ha.
Carina Brännström på Swedbank håller med.
– Fler grupper än man kanske tror kan spara ihop till en buffert. Det handlar om att göra personliga val, som att välja bort den där resan eller kaffe latten på morgonen eller det där andra som borde anstå till bufferten är på plats.