Statistiken är tydlig, som TT kunde berätta i måndags. Exporten från Sverige till länder som Kazakstan och andra forna Sovjetstater har ökat kraftigt. Det är visserligen relativt låga volymer men ökningarna är stora i procent.

– Det är ju tecken på att det sker saker och det är bekymmersamt, säger Michael Koch, enhetschef på Kommerskollegium som är den myndighet som hanterar handelsstatistik och också om företag vill ha undantag från sanktionsreglerna vid export till Ryssland.

Uppdraget från regeringen är att titta på tänkbara orsaker till den ökade exporten till Rysslands grannländer.

– Kringgående av sanktionsreglerna är en tänkbar förklaring. Men det går att se andra tänkbara förklaringar, säger Michael Koch.

Komplex kartläggning

För all ökad export till Rysslands grannländer behöver förstås inte handla om att runda sanktionsreglerna. Den kan handla om nya varuflöden av helt legitima orsaker.

– Ökningen kan ha logistiska skäl, säger han.

Till exempel kan varor behövt hitta nya rutter när Rysslandsvägen är stängd.

– Har exempelvis lastbilar tidigare gått via Ryssland till de här länderna, okej, då kan det vara en förklaring.

Att kartlägga vad som är giltiga förklaringar och vad som eventuellt är rena sätt att runda sanktionsreglerna är komplext.

– Det kommer att vara svårt, säger Koch.

– Det blir en fråga om sanktionernas effektivitet i slutändan, fortsätter han.

Även andra EU-länder

Bland annat kommer myndigheten ta hjälp av liknande handelsstatistik från andra EU-länder. Mönstren lär kännas igen, tror Michael Koch.

– Det finns indikationer på att vi inte är unika.

Hittills har inte Kommerskollegium stött på några direkta exempel på att företag försökt eller faktiskt rundat reglerna genom att skyffla varor till Ryssland via andra kringliggande länder. Det är mer en fråga för tull och polis. De fuskande företagen går nog under radarn.

– De som kommer till oss (för att söka undantag) vill ju göra rätt, säger Michael Koch