När riksbankschefen Erik Thedéen berättade om räntehöjningen på torsdagen pekade han särskilt på den oroande prisökningen på tjänster.

Enligt riksbankschefen följer man noga Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik, och dyker djupt ned i siffrorna, särskilt när det gäller de illröda staplarna som visar tjänsteinflationen.

Men Robert Boije tycker att Riksbanken behöver dyka ännu djupare.

– Tjänsteinflationen är konstigt hög. Det är orimligt att tjänstepriserna stiger i samma omfattning som varor, som oftast innebär större varukostnader och investeringar.

Passat på?

Det kan väcka en misstanke om att företagen kan ha passat på att höja mer än nödvändigt.

– Jag skulle vilja att Riksbanken gör en bättre analys, säger Robert Boije.

Den som frågar SCB vad det är för slags tjänster som stiger i pris får svaret veterinärtjänster, skiduthyrning, privatleasing av bilar, restaurang- och hotellbesök, gym, tv-, film- och musiktjänster, inträdesbiljetter till nöjen, hårklippning, djurförsäkringar – en hel massa.

Men allra mest har räntekostnaderna för hushållen stigit. Fast den rakar Riksbanken bort när de tittar på inflationen, de använder måttet KPIF, där räntorna inte finns med. I alla fall inte direkt.

Ändå, räntor kan leta sig in bakvägen. Även gym, hårfrisörer och skiduthyrare kan ha ränteutgifter som de behöver kompensera sig för. Frågan, som Erik Thedéen också fick i samband med räntebeskedet, är om räntehöjningarna i sig kan driva upp priserna. Men Thedéen hävdade att räntornas inverkan är rätt begränsad, och att den avkylande effekten är betydligt större. Dessutom är avkylningen själva poängen. Vi ska helt enkelt minska vår konsumtion, enligt Riksbanken.

Robert Boije tror inte heller att effekten behöver vara jättestor, men han tycker att Riksbanken behöver undersöka den närmare.

– Det är för att kunna göra en effektivare prognos, och inte höja räntan mer än nödvändigt, säger Robert Boije.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, tycker dock inte att Riksbanken famlar i mörkret när det gäller tjänsteinflationen. Även om ingen kan säga säkert varför tjänstepriserna stiger.

Svårare med tjänsteinflation

– Tjänsteinflation är svårare att komma åt än inflationen på varor. Det tar också längre tid, säger Mattias Persson.

Han ser inte att den indirekta ränteeffekten skulle vara förklaringen till att tjänsterna ökar så mycket. Den effekten är begränsad, tror han. I stället handlar det om efterfrågan.

Inköpschefsindex, PMI för tjänster, det vill säga vilken utveckling tjänstebranschen såg, låg länge väldigt högt, förklarar han. Det visade på att efterfrågan var hög, och att det kan ha funnits ett uppdämt behov av olika tjänster. Men nu när räntorna äter upp allt mer av konsumtionsutrymmet kommer den efterfrågan att vika, förklarar han.

– Riksbanken försöker kyla ned ekonomin. Nu drabbas också tjänsteföretagen, och tjänsteinflationen sjunker, säger Mattias Persson.