Svensk BNP växte med 0,6 procent under tredje kvartalet, jämfört med föregående kvartal. På årsbasis var tillväxttakten 2,5 procent, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).
Det var lägre än den första preliminära beräkningen som släpptes för en månad sen och också sämre än vad ekonomerna i snitt hade räknat med. Enligt Bloombergs sammanställning spåddes en tillväxttakt på årsbasis på 2,9 procent.
– Det visar på det vi har framför oss. En tillväxt på 2,5 procent är ändå en ganska bra siffra, säger Alexandra Stråberg.
Fortsätter öka
Hon ser framför sig att inflationen kommer att fortsätta att öka fram till mars nästa år.
– Fast då kommer inte priserna att sjunka, de bara slutar att öka lika mycket.
Till våren kommer också tillväxten att falla mer, och Sverige går in i lågkonjunkturen som det talats om.
– Vi tror att vi kommer att ha lågkonjunktur under 2023. Men i slutet av 2023, eller i början av 2024, så kommer det att bli bättre.
En kort lågkonjunktur, alltså, men Alexandra Stråberg och Länsförsäkringar ser att det finns goda tecken på att det kan bli så.
– Vi har en stark arbetsmarknad, starka finanser och vi hade också en stark återhämtning från pandemin. Det är bra saker, säger hon.
Men först ska alltså tillväxten ned ordentligt, som de aktuella siffrorna från SCB visar på.
Mindre livsmedel
Nedbrutet på detaljer minskade hushållens konsumtion med 0,2 procent jämfört med föregående kvartal. Minskade köp av livsmedel och möbler bidrog mest till nedgången.
Exporten ökade mindre än importen vilket också bidrog till att dra ner BNP-tillväxten.
Samtidigt släppte SCB nya siffror om detaljhandelns utveckling i oktober, det vill säga inledningen av fjärde kvartalet, som visar på att hushållen fortsätter att handla mindre.
Försäljningsvolymen minskade med 1,3 procent jämfört med september, enligt säsongrensade och kalenderkorrigerade siffror. Jämfört med oktober i fjol har försäljningsvolymen minskat med hela 7,7 procent.
Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om förhållandet mellan export och import.