Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) stiger med 0,1 procent i maj jämfört med april, enligt en preliminär så kallad BNP-indikator från Statistiska centralbyrån (SCB).

I april stod BNP still jämfört med månaden innan. Jämfört med ett år tidigare krympte den svenska ekonomin med 0,6 procent i maj, enligt SCB.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, bedömer att siffrorna visar på en "oväntad motståndskraft" i svensk ekonomi.

– Riksbanken har kommunicerat att styrräntan kan höjas till 4 procent i år, men om ekonomin fortsätter att visa motståndskraft kan räntetoppen nå en betydligt högre nivå, säger hon.

Konsumtionen relativt stark

Samtidigt visar siffror från SCB att svensk konsumtion sjönk med 0,1 procent i maj. På årsbasis har hushållens konsumtion backat med 1,1 procent.

– Vi ser att konsumenter tar en hel del från sitt sparande och använder till konsumtion, vilket håller igång ekonomin, säger Alexandra Stråberg.

– Att konsumtionen fortsätter vara relativt stark förändrar inte åsikterna framåt om att det kommer bli tuffare i höst. Folk har inte hur mycket sparande som helst, och i höst kommer också många som har bostadslån att möta helt andra räntekostnader.

Ränteeffekter tar tid

Hon poängterar att det tar tid innan Riksbankens räntehöjningar slår igenom på bred front i ekonomin.

– Det tar tid innan penningpolitik börjar verka. Vi har inte sett alla effekter av den här ränteväggen ännu. När räntetoppen är nådd och slår till mot hushållen kommer man behöva lägga mer pengar på att betala lånen, och mindre pengar på andra saker, vilket kommer leda till minskad konsumtion i stort, säger Alexandra Stråberg.

I slutet av juni höjde regeringen sin prognos för svensk BNP för 2023 från minus 1,0 procent till minus 0,4 procent, i linje med Konjunkturinstitutets (KI) prognos.

Nästa år räknar regeringen däremot med att ekonomin växer något mindre än i tidigare prognos, med 0,8 procent jämfört med 1,2 procent enligt prognosen i april. Här tror KI på en tillväxt på 1,4 procent.