Den ryska attacken mot Ukraina för i dagarna ett år sedan och de nio europeiska sanktionspaketen har gett tydliga avtryck på svensk handel med Ryssland. Den har mer än halverats, från 44 miljarder 2021 till 18 miljarder 2022.

– Men det är svårt att recensera om det är tillräckligt. Det får man resonera om på politisk nivå, säger Michael Koch, enhetschef på handelsmyndigheten Kommerskollegium, en av de ansvariga svenska myndigheterna för sanktionsapparaten.

Import av rysk aluminium ökade

När det gäller importen konstaterar Koch att handeln med rysk aluminium ökade i fjol, trots sanktionerna. Och på den svenska exportsidan drar läkemedelsaffärerna med ryska motparter också iväg uppåt.

– Det är två exempel som är tydliga på vad det är för typ av handel med Ryssland som finns kvar, säger Koch när han ombeds förklara vad de ryska affärerna för 18 miljarder i fjol handlar om.

– Det finns ju ett antal varor som det fortfarande är fullt tillåtet att handla med, konstaterar han.

Import av rysk olja med fartyg har stängts ned med sanktionsbeslut. Men trots ett tydligt svenskt konsumenttryck emot rysk olja kan det fortfarande finnas ryska råvaror i den diesel och bensin vi fyller våra bilar med, enligt Koch. Samma sak gäller naturgasen som pumpas in från Danmark i det västsvenska gasnätet.

– Sverige har haft lätt att ställa om, då vi får in oljan med fartyg till våra svenska raffinaderier. Men inom EU finns det fortfarande rysk olja och gas som går i ledningar till vissa länder, säger han.

Då det råder fri rörlighet inom EU går det inte att utesluta att de ryska råvarorna inte förädlas i de östeuropeiska länder som tar in dem och att de sedan skickas vidare till svenska konsumenter. Det kan även finnas kvar ryska oljeprodukter i depåer i Sverige, som köpts in före sanktionerna, enligt Koch.

Kraftig nedgång efter attacken

Svensk varuexport till Ryssland 2021 – i första hand personbilar, lastbilar, bildelar, telekomutrustning, läkemedel och maskiner – uppgick till 22,5 miljarder. Fjolåret sanktioner bidrog till att sänka exportvärdet till 10,5 miljarder kronor.

När det gäller importen med Ryssland som ursprungsland – främst råolja, anrikat uran, stenkol, konstgödsel och oljeprodukter – låg den 2021 på 21,4 miljarder kronor. Summerar man importen 2022 med ryskt ursprung hade den krympt till 7,7 miljarder.

Ser man till perioden efter den fullskaliga attacken den 24 februari 2022 är nedgången ännu brantare. Under perioden mars-december 2022 uppgick exporten till Ryssland till 6,4 miljarder och importen till 2,6 miljarder. Det kan jämföras med 19,2 miljarder i export och lika mycket till i import under motsvarande period 2021.

Samtidigt har importen av anrikat uran från Ryssland helt upphört, medan importen av gas, konstgödsel och stenkol från Ryssland minskat kraftigt, konstaterar Kommerskollegium.

Osäkerhet kring sanktionsreglerna

Sanktionspaketen mot Ryssland och Belarus har också inneburit ett rejält ökat informationsarbete för Kommerskollegium. Myndigheten tog emot 225 skriftliga sanktionsfrågor i fjol, mot sju ett år tidigare. Därtill tog man emot 1 122 samtal på en ny särskild telefonlinje för sanktionsfrågor under året.

Enligt Kommerskollegium finns det en utbredd osäkerhet kring hur vissa delar av sanktionsbestämmelserna ska tillämpas. Det saknas även rättspraxis på området från domstolar.

"Ett exempel är hur långtgående utredningsskyldigheten är för att säkerställa att ett ryskt eller belarusiskt företag inte ägs av en person eller ett företag på listan över frysta entiteter", skriver Kommerskollegium.