Runt lunchtid på måndagen får vi veta vem som får årets pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

En av förhandsfavoriterna är, precis som flera år tidigare, den turkisk-armeniske nationalekonomen Daron Acemoglu, verksam vid Massachussets Institute of Technology (MIT) i USA. Han har seglat upp i toppen på ekonomsajten Ekonomistas årliga omröstning.

"Det tilltalar kommittén"

Han är också den som Måns Söderbom, professor i nationalekonomi på Göteborgs universitet, håller som mest trolig.

– Acemoglu är ganska bred i sin forskning, det tror jag tilltalar priskommittén. Han berör politisk ekonomi, makroekonomi och ekonomiska klyftor. Men även frågor som rör utveckling i fattiga länder och hur man kan få fattiga länder att växa.

Dessutom ligger hans forskning bra i tiden, tror Söderbom.

– Om man tittar på vilka som har fått priset de senaste åren, så tycker jag inte att man kan se någon vars forskning ligger nära hans forskning. Man kan se ett mönster att de inte gärna ger priset till forskningsområden som ligger nära varandra allt för tätt i tiden.

En svensk?

Robert Östling, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, tror att en svensk kan få priset i år. Han tror på Torsten Persson tillsammans med hans italienska kollega Guido Tabbelini. De har forskat på samspelet mellan politik och ekonomi, och ligger på plats fyra och fem på Ekonomistas lista.

– Det vore kul om det blev en svensk, jag blir inte helt förvånad faktiskt om de skulle få det.

Det skulle i så fall bli första gången sedan 1977 som en svensk fick ekonomipriset. Då fick nationalekonomen Bertil Ohlin priset tillsammans med britten James Meade. Ohlin blev då andre svensk efter Gunnar Myrdal, som fick priset tre år tidigare.

En sociolog är också en av förhandsfavoriterna. Amerikanen Mark Granovetter som har forskat på sociala nätverks ekonomiska betydelse.

– Det har hänt väldigt mycket på det området, så det skulle vara ett intressant pris tycker jag, säger Östling.

Bara två kvinnor

Skulle en kvinna få priset skulle det bli en skräll – det har bara hänt två gånger sedan priset började delas ut 1969. Men två kvinnor finns med bland årets förhandsfavoriter, miljöekonomen Susan Athey och ekonomihistorikern Claudia Goldin, båda amerikaner.

– Athey har varit en lysande stjärna sedan hon kom ut som nydisputerad forskare och har tagit sig an delvis nya frågor som är väldigt relevanta i den moderna ekonomin, säger Söderbom och fortsätter:

– Dessutom har hon haft uppdrag utanför akademin, så hon har gjort nytta på riktigt utanför akademin. Vissa inom akademin skulle säga att det är till hennes nackdel, men jag tycker att det talar till hennes fördel och det borde vara så.

Eller en fransman?

Den franske ekonomen Thomas Piketty är troligtvis den mest kända av de förhandstippade kandidaterna.Han har gjort sig ett namn för sin forskning inom ekonomisk ojämlikhet. Han är ett ofta nämnt namn, men möjligtvis för ung, tror Robert Östling.

– Han kanske kommer få det någon gång men skulle tro att det är lite för tidigt, vi får blicka längre tillbaka i tiden för att hitta årets pristagare.

Rättad version: Thomas Piketty har nu fått rätt nationalitet även i ingressen