Under fredagen meddelade kullagerkoncernen att ett beslut har fattats om att helt upphöra med sin verksamhet i Ryssland. Det innefattar SKF:s samtliga verksamheter, engagemang och investeringar i Ryssland.
"Vår intention är att avyttra våra ryska verksamheter, med målet att säkra en framtid för våra kollegor”, skriver vd:n Rickard Gustafson i ett pressmeddelande.
En nedskrivning på cirka 500 miljoner kronor relaterad till avyttringen kommer att redovisas av SKF under andra kvartalet.
"Omöjligt att fortsätta"
“Den ryska invasionen av Ukraina innebär allvarliga konsekvenser för våra verksamheter i Ukraina och Ryssland. I den här svåra situationen har vi naturligtvis genomgående respekterat alla sanktioner och exportrestriktioner. Vi har dragit slutsatsen att det är omöjligt för oss att fortsätta i Ryssland, eftersom grundförutsättningarna och stabiliteten för vår verksamhet inte existerar längre”, skriver Gustafson fortsatt.
Försäljningen i Ryssland stod för cirka två procent av SKF:s totala omsättning 2021.
Essity, som bland annat tillverkar toalettpapper, planerar också att lämna den ryska marknaden helt, meddelade företaget i samband med att man lämnade årets första kvartalsrapport på fredagen. Avvecklingen kommer att ske inom det närmsta året och beslutet har fattats av ledningen med motiveringen att affärsförutsättningarna i landet är för dåliga och att sanktionerna mot Ryssland spelar in.
"Essitys förutsättningar att bedriva verksamhet i Ryssland har försämrats", skriver bolaget i rapporten utan att utveckla mera.
Essity har i nuläget tre tillverkningsenheter med 1 300 anställda, som fortfarande är i produktion.
Innebär en ryktesrisk
Fler bolag kommer med största sannolikhet att följa efter, menar Per Hammarlund.
– Jag tror att detta är en trend som kommer att fortsätta. Så länge Vladimir Putin sitter vid makten så kommer det att vara svårt att bortse från den ryktesrisk som det innebär för företagen att vara kvar i Ryssland, säger Per Hammarlund.
Det kan däremot ta lite tid för företagen att helt dra sig ur Ryssland.
– Dels för att ryska myndigheter gör det svårt för västerländska bolag att lämna, dels för att man har en skyldighet mot sina aktieägare att minska förlusten så mycket som möjligt. Att man också har ett visst ansvar till sina anställda kan vara ytterligare en anledning. Om man någon gång vill komma tillbaka till Ryssland vill man ha ett rykte som en ansvarsfull arbetsgivare och då kan det krävas att man avvaktar lite och låter processen ta tid, säger Per Hammarlund.
Lämna är hanterbart
Generellt sett utgör den ryska marknaden en liten del av de svenska bolagens totala balans vilket gör det hanterbart för företagen att kunna skriva av de förluster som man får ta för att lämna Ryssland, enligt Per Hammarlund.
Att den ryske presidenten Vladimir Putin tros sitta kvar vid makten länge och att sanktionerna mot Ryssland då också kan antas ligga kvar under en längre tid kan påverka bolagens beslut till att helt kapa banden med ryska marknaden.
– Hade det varit så att sanktionerna hade kunnat lättas inom närtid kanske bolagen skulle ha tagit ett annat beslut. Nu är sannolikheten stor för att sanktionerna kommer att vara kvar länge när man räknar med att Putin sitter kvar vid makten under lång tid, något som har en betydande inverkan på bolagens beslut, fortsätter Per Hammarlund.