I den prognos som Svenska kraftnät lämnar in till regeringen på årets näst sista dag konstaterar myndigheten också att inflödet av kapacitetsavgifter, vanligen kallade flaskhalsavgifter, under 2022 ser ut att bli mindre än vad man trodde så sent som i oktober. Tidigare var bedömningen 75 miljarder, nu ser det ut att bli drygt 68 miljarder.
"Inflödet har de senaste månaderna minskat jämfört med toppnoteringen på cirka 14 mdkr (läs: miljarder kronor) i augusti, till följd av ett lägre gaspris i Europa och bättre förutsättningar för vattenkraften i södra Norge. Inflödet är mycket svårprognosticerat" skriver Svenska kraftnät i rapporten till regeringen.
Extremt svårbedömt
För nästa år, 2023, var prognosen i september att 70 miljarder skulle komma in flaskhalsavgifter. Svenska kraftnät avstår från uppdatering, på grund av de många osäkra faktorerna.
– Det är extremt svårbedömt just nu. Dels är hela energimarknaden i uppror och sedan kommer skatterna som ska läggas på produktion och det har vi inte sett effekterna av än, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Skatterna skulle kunna påverka produktionen av el och därmed också priserna, något som elproducenternas branschorgan Energiföretagen har varit ute och flaggat för. Regeringen har utifrån en EU-överenskommelse föreslagit ett intäktstak med skatt för elproducenter som ska gälla från mars till och med juni.
Wigert lyfter också det skiftande vädret som en svårbedömd faktor. En mild vinter med mer vind i södra Sverige, Danmark och Tyskland drar ner priserna i söder och gör dem mer lika i landet, vilket innebär minskade flaskhalsintäkter.
Flaskhalsavgifter tas ut vid prisskillnader på el mellan olika elområden, som när el förs från produktion i elområdena 1 och 2 i norra Sverige till elområde 3 och 4 i mellersta respektive södra Sverige. Avgifter genereras också vid handel mellan Sverige och andra länder.
Ökat enormt
På grund av de stora prissvängningarna och prisskillnaderna under senare år har avgifterna ökat enormt. De hanteras som en skuld till elkunder och elmarknadens aktörer och kan bland annat användas till investeringar i elnätet som förbättrar nätet. De kan också gå tillbaka som en slags återbäring.
Det elstöd som regeringen har lovat hushåll och företag ska betalas med flaskhalsavgifter som flutit in och fonderats under 2021 och 2022. Bedömningen är att drygt 55 miljarder finns att använda till det. Det är pengar som lagts på hög och inte behövs för investeringar i elsystemet. Omkring 11 miljarder av de totala avgifterna är öronmärkta för investeringar 2022 och 18 miljarder för 2023.
Enligt de senaste beskeden ska elstödet till hushåll, utifrån historisk förbrukning, kunna börja betalas ut i slutet av februari. Vad gäller företag finns ännu inget sagt, Svenska kraftnät har fått till den 4 januari på sig av regeringen att arbeta fram en ny stödmodell. Den tidigare föreslagna ansågs inte klara reglerna för statsstöd i EU.