I fjol drog Svenska kraftnät in rekordhöga 69 miljarder kronor i så kallade flaskhalsavgifter, som uppstår när prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige är stora – prisskillnader som enkelt kan beskrivas som en effekt av att överföringskapaciteten av el är begränsad.

Men de närmaste åren räknar Svenska kraftnät med flaskhalsavgifter på runt 30 miljarder kronor eller mindre per år, även om osäkerheten i de prognoserna är väldigt hög, enligt ställföreträdande generaldirektör Peter Wigert.

Fortsatt högt

30 miljarder är dock historiskt sett fortsatt ovanligt mycket pengar, enligt Wigert. Men väntat lägre elpriser framöver, än i fjol, och på senare tid bättre överföringskapacitet från Norrland söderut talar för betydligt mindre prisskillnader mellan landsändarna än i fjol.

– I januari blev det bara två miljarder, säger Wigert.

Svenska kraftnät har därför i sin treåriga, 2024-2026, verksamhetsplan inte med några fler utbetalningar av elstöd till hushåll och företag.

– Nej, det har vi inte räknat med, säger Peter Wigert.

Men det kan förstås ändras om regeringen trycker på, och om det finns tillgängliga medel.

På andra vägar

De ändå förmodat höga flaskhalsavgifterna (kapacitetsavgifter) räknar Peter Wigert i stället med att kunna använda för att hålla tillbaka elnätsföretagens avgifter för att få använda Svenska kraftnäts elmotorvägar.

– Kapacitetsavgifterna kommer kunderna till godo den vägen och genom investeringar i elnätet i stället, säger han.

I verksamhetsplanen har Svenska kraftnät skrivit upp investeringstakten ytterligare, till 32 miljarder kronor under treårsperioden 2024-2026, vilket är 4,7 miljarder kronor mer än perioden 2023-2025.

Bland de nya projekten märks nya ledningar för att möjliggöra anslutning av den nya batterifabriken som planeras i Mariestad. Dessutom beräknas en första etapp för att bygga ut nätet norr om Luleälven för all el som gruvjätten LKAB vill ha i sin omställning till fossilfri tillverkning av järnsvamp.