Sedan länge har politiker i Sverige velat öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi behöver kunna odla vår mat själva, och inte köpa allt utifrån. Både för att vara mindre sårbara i kriser, men också för att ha ett livskraftigt jordbruk.

Det finns strategiska planer för hur andelen svensk mat ska öka, berättar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

– Det finns planer för hur vi ska få fram mer kött, spannmål och grönsaker. Men allt kan vi inte göra här i landet. För oss är det viktigt att planera tillsammans med EU, säger hon, och berättar att hon är på väg till Bryssel för att prata om europeisk livsmedelsproduktion och krisberedskap.

Måste importera insatsvaror

Men Sverige kan i princip inte klara någon inhemsk livsmedelsproduktion utan import, förklarar Cathrine Molander, chef för beredskapsenheten på Jordbruksverket. Vi behöver importerat utsäde, gödsel och drivmedel för jordbruksredskap.

– Vi vill inte prata om självförsörjningsgrad som man gjorde förr. De flesta kan inte få tag på mat utan drivmedel för att ta sig till affären, och vi importerar också sådant som förpackningsmaterial. Vi tittar på hur stor marknadsandel svenskproducerad mat har i stället, säger hon.

Hon förklarar att för att få mer svensk mat i kristider så behövs livskraftiga jordbruksföretag i fredstid. Dessutom handlar det om hur strukturen i livsmedelskedjorna ser ut.

Transportberoende

– Det finns få slakterier och få mejerier. Det blir en flaskhals. Det finns ett stort transportberoende, djuren måste åka till slakteriet och sedan till livsmedelscentraler som blir allt större.

Fast vi producerar lite mer av vissa varor nu jämfört med för ett par år sedan. Marknadsandelen för det svenska köttet har ökat lite, liksom den svenska delen av de ägg vi äter. För morötter och socker ligger den svenska andelen på nära 100 procent, så där importeras inte mycket.

– Marknadsandelen för svensk ost har gått ned. Spannmål har vi dock 140 procent av, så en del går på export, säger Cathrine Molander.