Många svenska företag inom bland annat telekom-, läkemedel- och elektronikbranschen står inför ett svårknäckt problem. När deras patent går ut måste de endera betala in årsavgiften till den ryska staten – och bryta mot sanktionerna som införts mot Ryssland – eller se sina patent förfalla.
– I skuggan av det reella kriget på marken är det här en följdeffekt, att det finns risk att svenska patent hamnar i ryska händer, säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket.
"Tas vidare på olämpliga sätt"
Han lyfter fram att finessen med patentsystemet är att få ett skydd för sin innovation. Den andra sidan av myntet är att informationen om exempelvis en teknisk lösning också offentliggörs och därmed kan utnyttjas av andra om skyddet försvinner.
– Förr i tiden, på 1800-talet, fick man ett skydd inom sitt land, men nu har vi internationella konventioner som gör att man kan få skydd över gränser. Det här respekterar länderna globalt, men inte i det här fallet när det är krig och när det är Ryssland, säger han och tillägger:
– Då finns en risk att patentet, som förfaller om man inte betalar det – vilket man inte kan göra när det är sanktioner mot Ryssland – plockas upp i Ryssland och tas vidare på olämpliga sätt.
"Förlorar skyddet – allvarligt"
Efter Rysslands invasion i Ukraina i februari beslutade flera utländska storföretag att lämna Ryssland. Kort därefter fick en rad av dem, bland annat Ikea och McDonalds, se sina loggor övertas av snarlika ryska varianter, något Göteborgs-Posten rapporterat om.
Ryssland hotade också med att beslagta och förstatliga utländska företag, som till mer än 25 procent ägdes av så kallade "ovänliga länder" och som planerade att lämna landet.
I ljuset av varumärkesstölderna i våras ser Peter Strömbäck en risk att tekniska lösningar stjäls och kommersialiseras i Ryssland om företag mister patentskyddet. Samtidigt är det svårt att säga hur stor den risken är.
– Att ta det vidare kan vara förknippat med investeringar och teknisk kompetens och vi vet inte vad det innebär i pengar om ett patent förfaller. Men icke förty så förlorar företagen sitt skydd – bara det är allvarligt nog, säger han.
De bolag som riskerar att drabbas av problemet finns exempelvis inom läkemedelsbranschen, telekom samt fordon- och elektronikbranschen.
– Inom Läkemedelsbranschen är det vanligt att man vill upprätthålla patentskyddet under en lång kommersiell livslängd, men inom telekombranschen går utvecklingen fort och där kan det vara värt att skydda under en kortare tid.
EU kraftsamlar
Peter Strömbäck kan inte svara på hur många svenska företag som kan drabbas, men säger att handeln från svensk sida mot Ryssland före kriget stod för 1,3 procent av den svenska exporten. 2019 var 500 svenska företag och ett 20-tal storföretag aktiva i landet.
Han ser inga möjligheter för företagen att kringgå reglerna och ett patent som förfaller kan inte återuppväckas. För att få bukt med problemet samverkar Sverige med EU – men än så länge tycks ingen fungerande lösning vara i sikte.
– Det här är en viktig fråga för EU som kraftsamlar på olika sätt för att agera och komma till rätta med problemet så långt det går, givet den situation som är. Exakt vad det kan falla ut i har jag svårt att se just nu.
