Exchange Traded Fund (ETF) är en börshandlad fond som följer värdet på en underliggande tillgång, som till exempel en råvara eller ett index på en utländsk börs.
Men det är en sparform som inte har slagit igenom lika mycket i Sverige som i övriga Norden. Bland Nordnets svenska kunder ökade antalet ägare av börshandlade fonder med endast 4 procent under 2021. I de nordiska länderna som helhet märktes en ökning med hela 40 procent. Särskilt stor var ökningen bland Nordnets danska och finska sparare.
I både Danmark och Finland har 17 procent av Nordnets kunder en eller flera ETF:er i sitt sparande. I Norge är motsvarande siffra 5 procent, och i Sverige bara 4 procent.
Enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, beror den stora skillnaden på kostnadsmedvetna svenska sparare, pressade fondavgifter och ett stort utbud av indexfonder i Sverige.
– I exempelvis Danmark är inte fondavgifterna lika låga så de börshandlade fonderna blir som ett alternativ till en indexfond. ETF:er kan till och med ersätta en vanlig globalfond när de är mycket billigare, säger Frida Bratt.
Handlas som aktier
Till skillnad från en vanlig indexfond handlas börshandlade fonder i stället som aktier, när de handlas och prissätts i realtid. En indexfond är i stället trögrörligare och ett köp kan ta flera dagar. Det finns många olika typer och nischer av ETF:er, som till exempel råvaror, robotisering eller e-sport.
Enligt Frida Bratt är fördelen med formen att man som sparare kan vara snabbfotad in och ut från en viss marknad och få snabb exponering och riskspridning till ett billigt pris, när förvaltningsavgifterna är låga.
Men som med aktier tillkommer också en courtagekostnad, kostnad för handel, och spread, eventuella skillnaden som man vill köpa ETF:en för och vad säljaren vill ha betalt för, som man bör vara medveten om.
– Att titta på vad det egentligen kostar är något som man bör komma ihåg. Har man en bank med ett högt courtage kanske det inte passar med en ETF, säger Frida Bratt.
Regelverk påverkar
Ett svalt intresse för börshandlade fonder märks också bland Avanzas kunder. Totalt äger 39 345 kunder ETF:er hos nätmäklaren Avanza, motsvarande 2,4 procent av hela kundbasen.
Under 2021 ökade antalet kunder med 8,8 procent, från 36 165 kunder i början av året.
Delvis beror detta på att Avanza plockade bort över 3 000 börshandlade fonder när ett nytt EU-regelverk infördes för tre år sedan, vilket begränsade handeln av amerikanska och kanadensiska ETF:er.
I USA är sparformen mycket mer förekommande, enligt Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza.
– När man av dessa regulatoriska skäl var tvungna att plocka bort de amerikanska har jag hoppats på att man kan ta fram europeiska varianter. Det har kommit ett fåtal men det skulle kunna vara fler, säger Nicklas Andersson.
"Svårt att se samma boom"
Om man tar fram fler europeiska alternativ tror Nicklas Andersson att sparande i börshandlade fonder kommer att slå större i Sverige.
Frida Bratt tror att i takt med att svenskar får ett allt större intresse för sparande kan det bli så att fler får upp ögonen för sparformen.
– Men då krävs det att man som sparare är mer aktiv, läser på och har en uppfattning om olika marknader och sektorer.
Billighetsargumentet biter nog inte på svenska sparare däremot, till skillnad från danska eller finländska, menar Frida Bratt.
– Jag har svårt att se samma boom i Sverige som i övriga länder på grund av billighetsargumentet och för att vi har våra indexformer.