Kriget i Ukraina, inflation, räntehöjningar, minskad köpkraft och sjunkande reallöner – den senaste prognosen från Swedbanks ekonomer målar upp betydligt kärvare tider för svenska hushåll framöver.
Snabbare åtstramning
Den svenska tillväxten i år beräknas stanna på 2,8 procent. Det kan jämföras med en tidigare prognos på 3,4 procent.
"Vi behöver vänja oss vid tanken på högre räntor", skriver Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i en kommentar.
"Den höga inflationen får Riksbanken att strama åt penningpolitiken klart snabbare än vad man hittills tänkt sig och höjer redan i april. Samtidigt kan man inte utesluta att Riksbanken tydligt signalerar i april om en förestående räntehöjning och sedan höjer räntan med 50 punkter vid junimötet", fortsätter han.
Räntehöjningarna drar med sig boräntorna uppåt, tror Persson, vilket i sin tur antas ge en tydlig inbromsning när det gäller prisutvecklingen på bostadsmarknaden.
"I takt med att bolåneräntorna stiger kommer potentiella bostadsköpare att se en dämpad real disponibel inkomstökning. Från andra halvåret i år och under hela nästa år räknar vi därför med ungefär oförändrade priser på bostadsmarknaden", skriver han.
Rader av företag har redan höjt sina priser mot konsumenter, för att hantera högre kostnader och i kristallkulan ser Persson fler prishöjningar framöver.
Detta väntas lyfta KPIF-inflationen i Sverige till 6 procent under våren och snittet för helåret landar på 5 procent. Det kan jämföras med en prognos på 3,2 procent i senast föregående prognos.
Kronan väntas stärkas marginellt mot euron under prognosperioden och lyfta kraftigt jämfört med dollarn, till en kurs på 8:42 kronor per dollar vid utgången av 2023.
Starka statsfinanser
När det gäller de offentliga finanserna räknar Swedbanks ekonomer med höjda försvarsanslag och ökade kostnader för flyktingar från Ukrainakriget. Därtill kommer stödpaket för att hjälpa hushållen hantera de ovanligt höga priserna på elpris och drivmedel.
Resultatet blir ett budgetunderskott på 0,5 procent av BNP i år, enligt Swedbanks ekonomer.
"Men Sveriges statsfinanser är fortsatt starka trots satsningar på försvar och krisåtgärder", skriver Persson i en kommentar.